3:e söndagen i advent: Livets Söndag

Baby

 

Den tredje söndagen i advent firar vi Livets Söndag. En söndag då vi visar vår tacksamhet över livet – men också står upp för de mest utsatta i vårt samhälle.

Det var år 2000 som biskop Anders Arborelius tog initiativet till Livets Söndag, som en hyllning till livets okränkbara värde. Och det är ingen slump att vi firar livet just den tredje adventssöndagen. Denna söndag kallas ju också glädjens söndag, Gaudete, och i Första Thessalonikerbrevet 5:16-18 skriver Paulus ”Var alltid glada, be ständigt och tacka hela tiden Gud”.

Det är ord som ingjutit mod och glädje i kristna genom alla tider – och som fortsätter att ge samma glädje och mod även idag. Ord som bär genom alla svårigheter och som ger nytt hopp. Men Livets Söndag är inte bara en dag då vi uttrycker vår glädje och tacksamhet särskilt starkt. Det är också en dag då vi särskilt starkt betonar vår ståndpunkt i frågor som fosterdiagnostik, abort och dödshjälp.

I vår tid, då vi möter utmaningar i form av en genteknik som används för att sortera bort ofödda barn redan i moderlivet, för att de inte anses önskvärda, och då flera länder i både Europa och USA har infört dödshjälp, blir det allt viktigare att stå upp för de svagaste och mest utsatta människorna. Och idag har Livets Söndag spridits till de flesta samfund och kyrkor i Sverige och firas i många församlingar.

Katolskt magasin har talat med Eva Andersson, som är pingstvän, och som sedan flera år tillbaka firar Livets Söndag i sin församling i Dalarna:
– Det är en oerhört viktig dag för mig. Då känner jag verkligen att jag står enad med både mina syskon i pingst och med katoliker och andra kristna mot den dödens kultur som råder idag. Jag är jätteglad över det här initiativet!

En katolsk kvinna som Katolskt magasin har träffat säger att hon tycker att Livets Söndag öppnar nya dörrar till människor som annars har svårt att ta till sig kritiken mot fosterdiagnostik, abort och dödshjälp:
– Det här är ingenting som människor vill prata om i fikarummet på jobbet. Ofta blir man betraktad som bakåtsträvare om man tar upp det. Men jag märker en förändring och jag tror att den stora uppslutningen bakom Livets Söndag bidragit till att förändra attityderna, säger kvinnan, som vill vara anonym.
– När jag berättar att jag firar Livets Söndag i adventstid, och att vi är så många som gör det oavsett samfund, blir folk nyfikna och vill veta mer. Då lyssnar det på ett annat sätt, och verkar förstå att abort och dödshjälp faktiskt i grunden handlar om att ta liv. Sen är det klart att man har olika åsikter om hur man ska kunna minska antalet aborter och så, men ändå… Det ger hopp.

Själv tycker hon att det är extra viktigt att nu fokusera på dödshjälpsdebatten och försöka få så många katoliker och andra troende som möjligt att vara frimodiga:
– Abortfrågan är fortfarande enormt viktig, och vi måste verkligen få bukt med de höga aborttalen. Men där är lagen otvetydig. När det gäller dödshjälp kan vi jobba på ett annat sätt och göra vårt yttersta för att se till att det aldrig stiftas en svensk lag om dödshjälp. Vi måste se till att de förfärliga exemplen från Holland och Belgien och andra länder lyfts fram, så att vi inte hamnar i samma mardröm här. Det är en del av det jag kommer att be för denna Livets Söndag.

 

Bitte Assarmo

 

%d bloggare gillar detta: