Dags att stå upp för alla flickors rättigheter

Bitte Assarmo, chefredaktör
 
Det finns vissa fenomen som debatteras flitigt sedan flera år tillbaka. Ett av dem är den muslimska slöjan, hijaben, och i ännu högre grad den heltäckande klädseln såsom burka och niqab.

Naturligtvis måste man ge dem rätt, som hävdar att var och en har rätt att klä sig som han eller hon vill. Men då återstår frågan, väljer alla kvinnor att täcka håret, och ibland hela kroppen, frivilligt?

I stora delar av världen är det ett tvång för kvinnor att täcka sig, eftersom det patriarkalt och religiöst styrda samhället kräver det. Att ta av sig slöjan är förenat med stor fara och kan medföra både kroppsstraff och fängelsestraff.

Därför kan slöjan uppfattas som problematisk även i ett land som Sverige, särskilt efter åtskilliga rapporter om de framväxande förortskalifaten, där moralpoliser kontrollerar kvinnors kläder.

Så även om det finns fog för argumentet att staten inte kan lägga sig i hur människor klär sig, finns det också ett allmänintresse i att regler och lagar gör det möjligt för så många människor som möjligt att vara fria individer. Det bör gälla alla, kvinnor så väl som män, och infödda så väl som utlandsfödda.

Därför är det också rimligt att diskutera klädesplagg som av tradition används i syfte att särskilja könen, i länder där kvinnor generellt har avsevärt sämre rättigheter än män. Det som dock är än mer viktigt är hur barns frihet hanteras.

I Göteborgsposten avslöjades nyligen att av 40 förskolor i så kallade utsatta områden, så säger 27 ja till slöjtvång på flickor under sju år. De flickor som tar av sig slöjan blir påtvingade densamma, när personalen märker det, eftersom personalen helt och hållet rättar sig efter föräldrarna.

Det är, enligt skollagen, förbjudet att tvinga barn att bära religiös klädsel i skolan. Bara det borde räcka för ett politiskt beslut mot religiös klädsel på barn. Men samhället har också ett moraliskt ansvar. Om vi vill vara en jämställd demokrati kan vi inte acceptera att föräldrar tvingar sina barn att bära en klädsel som i grunden syftar till att särskilja könen och som inskränker flickors frihet.

När slöja på barn debatteras hörs ofta argument om föräldrarnas rättigheter att fostra sina barn efter sin egen tro. Det är ett dåligt argument. Föräldrar har faktiskt inte rätt att göra vad som helst mot sina barn, inte ens i trons namn.

I början av 1970-talet gick debatten het om huruvida staten skulle förbjuda barnaga eller inte. Även då hördes liknande tongångar, om att föräldrarna visste bäst hur deras barn skulle fostras. Men även om det fortfarande förekommer rapporter om barnaga är det sannolikt få som misstycker att barn skyddas av lagen.

På samma sätt kommer få att misstycka när man inför en lag om förbud för slöja på barn. När – inte om. För när små flickebarn mot sin vilja tvingas att bära klädesplagg som befäster en ojämlik syn på könen, kan vi inte stå bredvid och titta på, hur ogärna vi än vill ”lägga oss i” föräldrarnas sätt att fostra sina barn. Det är inte värdigt en demokrati.

Med andra ord: Det är dags att förbjuda slöja på barn. Det är dags att stå upp för alla flickors rättigheter.