Samvetsfriheten attackeras från flera håll


 
Samvetsfriheten attackeras allt hårdare och kritiken mot vårdpersonal som åberopar sitt samvete blir alltmer intensiva. De som motsätter sig att medverka vid exempelvis abort uppmanas lämna yrket eller vara beredda på rättsliga åtgärder.

Det visar en rapport från internationella Women’s Health Coalition, med titeln ”Unconscionable: When Providers Deny Abortion Care”.

Rapportens slutsatser har sin grund i ett möte i Montevideo i Uruguay förra året, där 45 deltagare från 22 länder samlades, bland dem Udo Schüklenk från Queen’s University i Kanada, som är drivande bland de akademiker som är emot samvetsfrihet.

För att motverka att alltfler åberopar samvetsfrihet rekommenderar rapporten fyra tillvägagångssätt:

Omformulera debatten för att betona att ”samvetsfrihet” är en felbeteckning som undergräver etik, skyldighet och standard inom hälsovården.

Återta samvetsbegreppet så att de som prioriterar sin övertygelse inte längre kan använda ordet samvete som något positivt. Påpeka de skadliga konsekvenserna av samvetsfrihet i samband med abort. Betona det ”samvetsgranna engagemanget” och det professionella beteendet hos vårdgivare som inte åberopar samvetsfrihet.

Fastställ kostnaderna för hälsovården på grund av kravet på ”samvetsfrihet” för abort. Att hantera samvetsfrihet kan vara dyrt och kan skapa ineffektivitet i fördelning av knappa vårdresurser. Att fastställa kostnaderna skulle fylla ett hål i förståelsen för följderna av vägran att tillhandahålla abort på grund av samvetsanspråk.

Byt namn. Istället för ”samvetsfrihet” bör det kallas ”vårdvägran”, ”att förneka vård” eller till och med ”ohederlig olydnad”.

Även facktidskriften American Journal of Bioethics (doi.org/10.1080/15265161.2018.1478017) tar upp ämnet. Ledaren ger juridiska perspektiv på samvetsfriheten, och filosofen Lawrence Nelson från Santa Clara-universitetet i Kalifornien hävdar att de som åberopar samvetsfrihet kan bli skyldiga till mord.

Nelson menar att religionsfrihet inte rättfärdigar samvetsfriheten och menar att de lagar som tillåter samvetsvägran inte är förenliga med den amerikanska konstitutionen.

Han avslutar sin artikel med att uppmana myndigheter att åtala vårdpersonal och kliniker som avsiktligt förnekar kvinnor tillgång till abort.

Andra skribenter i samma tidskrift hävdar att det inte finns någon moralisk motivering för samvetsfrihet vid grundläggande medicinsk vård. Bioetikerna Udo Schüklenk och Benjamin Zolf hävdar att samvetsvägran sätter läkarens intressen före patientens välfärd och därigenom bryter mot ett av de grundläggande målen för medicinsk praxis.

Mark Wicclair, adjungerad professor i medicin vid University of Pittsburgh, hävdar att samvetsvägran endast bör tillåtas om det inte hindrar patientens möjlighet att få tillgång till hälsovård i tid.

Bioetikerna Rosamond Rhodes och Michael Danzinger hävdar att varken läkare eller sjukhus uppfyller sin moraliska plikt när de vägrar att tillhandahålla medicinskt nödvändig vård som abort. De vänder sig konkret mot troende vårdgivare:
– Om någon religiös grupp finner att juridiskt och yrkesmässigt accepterade medicinska förfaranden står i motsats till deras grundläggande religiösa övertygelse bör de lämna vården.
 
Källa: Respekt
 

%d bloggare gillar detta: