Saliga Domenico Barberis iver för Englands omvändelse

När jag nyligen besökte passionisternas klosterkyrka Sant’Angelo utanför Vetralla, vaknade mitt intresse för ett ganska okänt helgon till liv. Jag stod och ögnade igenom den saliga Domenico Barberis liv när jag plötsligt läste: ”1841 – han skrev ett brev till Oxfords professorer – ett mycket viktigt dokument om ekumenisk dialog”. Hur såg den ekumeniska dialogen ut 1841? Jag bad passionisterna om en kopia av brevet som visar sig vara 30 sidor långt, originalet skrivet på latin. 30 sidor som vittnar om en italiensk passionistfaders brinnande kärlek till England och anglikanerna. Det intressanta är att brevet både är känslofyllt och kompromisslöst i Barberis uppmaning till anglikanerna att komma hem till den katolska universella kyrkan. I brevet kallar han anglikanerna för ’separerade bröder’. Kanske är det första gången i historien som man finner denna benämning, som senare det Andra Vatikankonciliet är känt för i beskrivningen av medlemmar i andra kristna samfund. Stundtals är hans orädda ord mot reformationens fel förbluffande hårda. Men mest slående...
Read More

Påvarna och Fatima

Påven Franciskus reser till Fatima för att uppmärksamma 100-årsminnet av Jungfru Marias uppenbarelse 1917 då tre herdebarn, Lucia, Francisco och Jacinta i sex månader, en gång i månaden, såg och talade med Guds Moder. Den 13 maj firar kyrkan Vår Fru av Fatima, då kyrkan har erkänt uppenbarelserna 1917. Ånger, offer, gottgörelse, omvändelse och ständig bön är det Jungfru Maria ber om i Fatima. Ett tungt budskap till världens troende som de tre barnen tog på stort allvar. Hon uppmanade till att be rosenkransen varje dag, och återigen påminner hon om kraften i denna bön. I Fatima förstärks även tilliten och vördnaden till hennes Obefläckade hjärta, som hon lovar slutligen ska triumfera. Fatimabudskapet har uppmärksammats vida spritt för de tre hemligheterna som barnen tog emot och som Lucia senare skrev ner, och särskilt om den tredje hemlighetens innehåll. Hemligheterna, som består av profetior, förutser bland annat det andra världskriget och förföljelsen av kyrkan. Uppenbarelserna ägde rum under påven Benedictus XV pontifikat. Han hade...
Read More

Pius XII och judarna

Det talas mycket om ”fake news” på senaste tiden, som om det vore ett nytt fenomen att tampas med. Men tittar man närmare på kyrkans historia vet man att få institutioner har fallit offer för detta fenomen som den katolska kyrkan. Ett klockrent exempel är förvrängningen av Pius XII:s förhållande till Förintelsen under det andra världskriget. Trots att påven efter krigets slut lovordades, även från judiskt håll, för sitt hjältemod, moraliska ledarskap, sin starka opposition mot nazismen och sina insatser som räddade tusentals förföljda judar, förändrades tonerna i samband med det kalla kriget och påven Pius XII anklagades istället för att ha varit tyst och likgiltig inför judarnas öde och vän med nazisterna. Denna falska bild fortsatte att växa under årtiondena, och nådde toppen med publiceringen av John Cornwells bok ”Hitlers Pope”, 1999. Även om anklagelserna mot Pius XII skickligt besvarades av framstående historiker, hade den generella bilden av en nazivänlig påve, rotat sig. När påven Franciskus besökte Auschwitz i juli somras,...
Read More

Enad tolkning av Amoris Laetitia efterlängtad

Diskussionerna kring hur påven Franciskus post-synodala uppmaningen Amoris Laetitia ska tolkas fortsätter att växa. Två tolkningsströmmar tog form från första stund då skrivelsen publicerades för närmare ett år sedan, angående pastoralvård till frånskilda omgifta, och om de ska få ta emot kommunion. Denna oklarhet ledde till att fyra kardinaler valde att skriva ett brev till påven med fem frågor, så kallade ”dubia”, som de bad honom svara ja eller nej på. När påven inte svarade offentliggjorde de sitt brev, väl medvetna om att det skulle leda till diskussioner. Kardinalerna som visserligen är till åren, men väl skolade i ämnet, blev genast stämplade som syndabockar för sitt agerande – för att inte ha låtit frågorna förbli interna utan för att istället ha valt att ”spika upp dem” och använda sig av medierna för att sprida dem. Men frågorna fanns där redan innan, om än inte så välformulerade, liksom förvirringen och splittringen. Påven sa från första stund att Amoris Laetitia inte ändrar på trosläran...
Read More

Påve Franciskus första år

Påven Franciskus har snart varit påve i fyra år. Den 11 februari 2013 meddelade Benedictus XVI att han skulle avgå, och några veckor senare lämnade han Vatikanen. Stämningen var surrealistisk den dagen, då han lämnade Vatikanen med helikopter, och ingen visste vad som komma skulle. När påven Franciskus sedan blev vald var två saker tydliga från allra första början. För det första tänkte han inte prompt rätta sig efter hur tidigare påvar hade gjort, och för det andra var han, med sina då 76 år, övertygad om att han inte hade ett långt pontifikat framför sig. Men han hade klara tankar med vad han ville göra och man fick en känsla av att han hade lite bråttom. I Vatikanstaten, som bara är lite äldre än påven själv, såg han behov av reformer, och dessa tog han som dess 8:e statschef, och 266:e påve, genast itu med. Han tillsatte ett kardinalsråd, C9, med nio kardinaler som skulle ha översikt över reformarbetet, och rapportera...
Read More