Var kommer Franciskus-effekten att märkas 2017?

I januari publicerade den amerikanska tidskriften Foreign Policy – en tidskrift som främst granskar internationell politik och ekonomi – sin årliga lista över konflikter att bevaka under kommande år. Det handlar oftast om konflikter som pågått under en längre tid men också om stundvis ganska djärva prognoser om var det kommer att smälla till härnäst. Påve Franciskus har en ganska imponerande meritlista som ”fredspåve”, alltifrån sin roll i avvärjandet av en västerländsk offensiv mot Assad i Syrien 2013 till resan till Centralafrikanska republiken förra året, där han bidrog till att skapa förutsättningar för framgångsrika nationella val och en fredlig överföring av makt i det krigshärjade landet. Förra året tryckte han också på för ett fredsavtal i Colombia, och bjöd in både landets president Juan Manual Santis och dennes politiske rival, den tidigare presidenten Alvaro Uribo för samtal i Vatikanen. Det finns tecken som tyder på att Franciskus globala inflytande kan vara på tillbakagång, med tanke på hur de politiska vindarna verkar blåsa...
Read More

Arvet från Franciskus vet vi ännu ingenting om

Den journalistiska konventionen tycks numera föreskriva att vi, när vi skriver om påve Franciskus, gör det med utgångspunkt från hans supportrar och hans kritiker. I själva verket är det ett ganska missvisande grepp eftersom få människor faller helt och hållet i den ena av dessa två kategorier. Även den mest entusiastiske kan ibland önska att Franciskus hade sagt si snarare än så – och även hans kritiker har ofta något positivt att säga. Och sen har vi förstås den stora mängden katoliker som överhuvudtaget aldrig funderar på att ifrågasätta vad påven säger. Jag minns att jag själv en gång frågade min numera avlidne farfar vad han tyckte om den dåvarande påven, Johannes Paulus II. Han stirrade på mig som om jag frågat honom vad han ansåg om tyngdlagen och sa sedan: Han är påven, för Guds skull! Sen var det slut på samtalet. Men idag finns det en högljudd diskussion om påven, där den ena sidan är skeptisk till det mesta...
Read More

Dags att skruva ner Amoris Laetitia-debatten

Som de flesta alla vet, har Franciskus både beundrare och kritiker inom den katolska världen. För den med gott minne har detta faktum ungefär samma nyhetsvärde som ”vatten är vått” och ”solen gick upp i morse” eftersom varje påve genom kyrkans långa historia har befunnit sig i ungefär samma situation. Påve Franciskus största beundrare hävdar dock ofta att dynamiken under den nuvarande påven skiljer sig från den under de tidigare två, S:t Johannes Paulus II och emeritus Benedict XVI, eftersom dagens påvliga kritiker i allmänhet inte anklagas för att vara dissidenter och således inte hotas av eventuella kyrkliga sanktioner. Det är en sanning med modifikation. Antalet personer som omfattades av formell kritik under de två tidigare påvarna är anmärkningsvärt litet – under påve Benedict var det faktiskt ingen alls. Man kan också konstatera att de kardinaler, som uttryckt tvivel kring Amoris Laetitia, i många fall får stå till svars just som oliktänkande. Det är förvisso sant att de flesta av Franciskus försvarare...
Read More

Så vann Påve Franciskus trots allt Nobels fredspris 2016

Trots att Nobels fredspriskommitté inte valde påve Franciskus som årets fredspristagare kan man ändå se honom som en vinnare. Flera av hans hjärtefrågor har lyfts fram och fått ett uppsving under 2016. Varje år, under de senaste tre åren, har journalister, kommentatorer och experter på påve Franciskus stigit upp den där tidiga oktobermorgonen, i väntan på priskommitténs tillkännagivande. Och varje år har man stått i startgroparna för att skrida till verket, om det skulle vara så att påven – ett tungt kort hos spelbolagen och på olika webbsidor – blivit utvald. Hittills har vi gått till sängs igen, och sovit en stund till. Men att ta hem själva hårdvaran är inte den enda definitionen på att vinna priset. Ett annat sätt att se på vinsten är att se vad man kan få ut av situationen: Tänk inte bara på vem som faktiskt tar hem priset utan också på vilka som varit föreslagna, och vilka som vunnit på uppmärksamheten inför valet av...
Read More

Spelar Victor Orbáns avsikter någon roll?

Vilken regering beslutade nyss att värnandet av de kristna i Mellanöstern är en så viktig fråga att man vill investera miljoner i den? Svaret är varken Sverige eller något annat av de länder som brukar ses som de mest engagerade i flyktingfrågan. Istället är det Ungern som, i humanitetens namn men också som en strategi för att handskas med Europas flyktingkris, bildar ett nytt departement för att hjälpa förföljda kristna i Mellanöstern. Budget? 3,35 miljoner dollar eller motsvarande drygt 28 miljoner svenska kronor. Nyheten rapporterades först av Edwin Pentin på National Catholic Register, och efter ett samtal med Eduard von Habsburg, Ungerns ambassadör vid den Heliga Stolen, kunde Crux kunde bekräfta uppgiften. Ambassadören berättade då att Ungern under fler år arbetat i det tysta i Mellanöstern och att det nya departementet är en förlängning av det arbetet. Det råder ingen tvekan om att kristna behöver den hjälpen. Statistiken är dyster; i Irak har antalet kristna minskat med 60 % sedan före kriget...
Read More
12