Två förhållningssätt till antikristna förföljelser

Att den antikristna förföljelsen globalt sett ökar är ett empiriskt faktum. Kristna är naturligtvis inte de enda som utsätts för förföljelser och hot, men på grund av deras antal – och på grund av de områden där de befinner sig – tenderar de att vara mer utsatta för risk än någon annan minoritetsgrupp. I januari släppte Open Doors International, en organisation som arbetar för förföljda kristna, sin årliga lista över hur kristendomsförföljelserna tar sig uttryck i världen. Än en gång påvisade man att över 200 miljoner kristna står inför ett hot om omfattande, och till och med extrema, förföljelser. Frågan är med andra ord inte om de antikristna förföljelserna är verkliga utan vad man ska göra åt dem, något som välmenande människor kan ha (och har) olika åsikter om. Många aktivistgrupper menar att omvärlden nu bör gå på offensiven och ta avstånd från och kräva sanktioner mot länder där kristna förföljs, stödja militära insatser mot terroristgrupper och miliser som har kristna som...
Read More

Vad händer när de kristna slår tillbaka?

Under de senaste månaderna har hundratals människor dödats i provinsen Kaduna i centrala Nigeria, till följd av en våldsvåg riktad mot lokala bönder. Händelsevis är en överväldigande majoritet av våldsverkarna muslimer, medan bönderna är kristna, så det är oundvikligt att situationen har en tydlig religiös dimension. Just nu tycks inte terror-experter och analytiker se den globala kristendomsförföljelsen som en säkerhetsrisk, delvis för att kristna som regel inte slår tillbaka. Men det som sker i Afrika, och i synnerhet Nigeria, visar att man inte kan räkna med att detta tålamod varar för evigt. Nigeria har 190 miljoner invånare och nästan exakt hälften av dem är kristna, den andra hälften muslimer. I december förra året uppskattade Katolska kyrkan att omkring 800 människor dödats i striderna i Kaduna, men landets regering uppger en betydligt mindre siffra. Dessutom har regeringsrepresentanterna försökt dementera att religionen har betydelse för konflikten, genom att säga att det främst handlar om etniska spänningar. Det påståendet går inte hem hos de kristna bönder...
Read More

Var kommer Franciskus-effekten att märkas 2017?

I januari publicerade den amerikanska tidskriften Foreign Policy – en tidskrift som främst granskar internationell politik och ekonomi – sin årliga lista över konflikter att bevaka under kommande år. Det handlar oftast om konflikter som pågått under en längre tid men också om stundvis ganska djärva prognoser om var det kommer att smälla till härnäst. Påve Franciskus har en ganska imponerande meritlista som ”fredspåve”, alltifrån sin roll i avvärjandet av en västerländsk offensiv mot Assad i Syrien 2013 till resan till Centralafrikanska republiken förra året, där han bidrog till att skapa förutsättningar för framgångsrika nationella val och en fredlig överföring av makt i det krigshärjade landet. Förra året tryckte han också på för ett fredsavtal i Colombia, och bjöd in både landets president Juan Manual Santis och dennes politiske rival, den tidigare presidenten Alvaro Uribo för samtal i Vatikanen. Det finns tecken som tyder på att Franciskus globala inflytande kan vara på tillbakagång, med tanke på hur de politiska vindarna verkar blåsa...
Read More

Arvet från Franciskus vet vi ännu ingenting om

Den journalistiska konventionen tycks numera föreskriva att vi, när vi skriver om påve Franciskus, gör det med utgångspunkt från hans supportrar och hans kritiker. I själva verket är det ett ganska missvisande grepp eftersom få människor faller helt och hållet i den ena av dessa två kategorier. Även den mest entusiastiske kan ibland önska att Franciskus hade sagt si snarare än så – och även hans kritiker har ofta något positivt att säga. Och sen har vi förstås den stora mängden katoliker som överhuvudtaget aldrig funderar på att ifrågasätta vad påven säger. Jag minns att jag själv en gång frågade min numera avlidne farfar vad han tyckte om den dåvarande påven, Johannes Paulus II. Han stirrade på mig som om jag frågat honom vad han ansåg om tyngdlagen och sa sedan: Han är påven, för Guds skull! Sen var det slut på samtalet. Men idag finns det en högljudd diskussion om påven, där den ena sidan är skeptisk till det mesta...
Read More

Dags att skruva ner Amoris Laetitia-debatten

Som de flesta alla vet, har Franciskus både beundrare och kritiker inom den katolska världen. För den med gott minne har detta faktum ungefär samma nyhetsvärde som ”vatten är vått” och ”solen gick upp i morse” eftersom varje påve genom kyrkans långa historia har befunnit sig i ungefär samma situation. Påve Franciskus största beundrare hävdar dock ofta att dynamiken under den nuvarande påven skiljer sig från den under de tidigare två, S:t Johannes Paulus II och emeritus Benedict XVI, eftersom dagens påvliga kritiker i allmänhet inte anklagas för att vara dissidenter och således inte hotas av eventuella kyrkliga sanktioner. Det är en sanning med modifikation. Antalet personer som omfattades av formell kritik under de två tidigare påvarna är anmärkningsvärt litet – under påve Benedict var det faktiskt ingen alls. Man kan också konstatera att de kardinaler, som uttryckt tvivel kring Amoris Laetitia, i många fall får stå till svars just som oliktänkande. Det är förvisso sant att de flesta av Franciskus försvarare...
Read More
12