Kardinal Anders Arborelius har ordet: Den katolska socialläran

År 1999 undertecknades ett mycket viktigt dokument i Augsburg. Lutheraner och katoliker kom överens om det som under reformationstiden orsakade så mycket strid och dispyter: rättfärdiggörelsen genom tron. Det är alltid Gud som rättfärdiggör människan genom sin nåd. Människan tror och litar på den Gud som vill rättfärdiggöra henne. Samtidigt vill hon som en följd av detta genom sina gärningar göra världen bättre och rättfärdigare. Vi får inte spela ut tron och gärningarna mot varandra – som man gjorde under reformationstiden. Tvärtom får vi glädja oss åt att vi genom tron på att Gud av nåd gör oss rättfärdiga kan visa detta genom ett gott och rättfärdigt liv i Jesu efterföljd. I vår tid kan kristna av alla traditioner och konfessioner enas i samma tro på den oändligt kärleksfulle och rättfärdige Guden, som av nåd låter oss medverka med honom för att bygga upp en värld där rättfärdighet, fred och försoning får råda. Vi får vara oändligt tacksamma för att vi...
Read More

Kardinal Anders Arborelius har ordet: Jungfru Marias upptagning i himlen

Stella står det i den svenska almanackan idag, Stjärna, och det syftar naturligtvis på Jungfru Maria, hon som är havets Stjärna och krönt med ”en krans av tolv stjärnor” (Upp 11:19). Det är hennes upptagning till himlen vi firar idag - inte att jag har tagits upp i kardinalernas skara. På den ring som jag fick av påven när jag blev kardinal finns denna Marias stjärna med mitt emellan apostlarna Petrus och Paulus. Jungfru Maria är och förblir den stjärna som lyser upp Kyrkan och hela världen och leder oss alla fram till Jesus Kristus. Hennes stora uppgift var att föda världens Frälsare, att bli Guds moder, ja, moder till alla Guds barn. I alla tider fortsätter hon att utföra sitt uppdrag: ”min ande jublar över Gud min frälsare, han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna”( Luk 1:47-48). Att tjäna Gud och jubla över Gud och sprida Guds glädje är också vårt uppdrag som Jesu lärjungar. Alla har...
Read More

Biskop Anders har ordet: Terror och bön

Terrordådet i Stockholm skakade om vår stad. Plötsligt förstod vi hur sårbara och utsatta vi är. Hur mycket man än försöker förebygga och omöjliggöra sådant – och det är en oavvislig plikt att göra det – så kan vi ändå aldrig vara helt säkra på att det inte kan upprepas. Vi lever i en värld som är sårad av hat och våld. Det finns alltid människor som är beredda att ställa sig i terrorns tjänst. Som troende är det en speciell smärta för oss att människor som säger sig tro på Gud kan göra sig skyldiga till så fasansfulla ting. De våldsdåd som görs i Guds namn är i själva verket ingenting annat än hädelse och blasfemi. Samtidigt får de nästan oundvikligt den tragiska konsekvensen, att fler och fler människor tycks vända sig bort från allt vad religion heter. Tidigare hade ordet ”religiös” en oskyldig, ja, lite mesig klang, nu låter det för många hotfullt och skrämmande. Därför har vi som tror...
Read More

Biskop Anders har ordet: Providence regained – Guds försyns återkomst

Vissa delar av vår trosskatt kan lätt bli bortglömda. Men ibland händer det att vi påminns om dem på oväntat sätt. Nyligen läste jag att en ansvarig inom sjukvården, där man nu ”går på knäna” (också det ett trons ord), sade: ”Det var bara tack vare Guds försyn att ingen som fick vänta på akuten dog”. Vi talar annars inte så mycket om Guds försyn i vår tid. Vi glömmer att ”mänskan spår men Gud rår”. Samtidigt är det kanske inte så konstigt, att vi i en tid där vi ständigt konfronteras med mänsklig ondska i förfärande mängd, har lite svårt att se vad Guds försyn innebär. Att historien i sista hand är frälsningshistoria är svårare att smälta än någonsin. Vi behöver återerövra eller snarare återupptäcka Guds försyn, för att vi skall kunna leva med hopp och tillit även när så mycket tycks gå snett i vår värld. Gud förblir världens och historiens Herre, vad som än sker, vad vi människor...
Read More

Biskop Anders har ordet: För ditt smärtorika lidandes skull – förbarma dig över oss och över hela världen

Barmhärtighetens rosenkrans har spritt sig utöver hela världen. Också i vårt stift är det många som har lärt sig att älska den. Själv har jag tagit mig friheten och gjort en liten ändring - som man ser av rubriken - och vänder mig direkt till Jesus. Denna bön till Jesus kan man upprepa under dagens lopp. När vi läser om krig och terror, när vi själva och våra närmaste drabbas av sorg och problem, ja, det finns så mycket som väcker oss att förena oss med Kristi försoningsoffer på korset (jfr Rom 3:25). Vi lever hela vårt liv som döpta i ständig förening med honom. ”Den som är i Kristus är alltid en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. Allt detta har sitt upphov i Gud, som har försonat oss med sig genom Kristus” (2 Kor 5:17-18). Som kristna är vi barmhärtighetens och försoningens heliga folk. Det är en sanning som vi mer och mer måste ta...
Read More
12