Vrångbilder av Katolska kyrkan

 

Efter ett bitvis intensivt reformationsminnesår kommer 2018 att handla om skördande av det som såtts under året.Det skrev Stockholms katolska stifts samordnare Magdalena Dahlborg i Signum (nr 7/2017). Hennes framtidshopp delas av många. Men i det så kallade eftersnacket händer det också att vi missförstår varandra, stöter på teologiska tolkningar som känns främmande. Då får man gräva djupare. Vem vet bäst?

Under avslutningen av reformationsåret i Uppsala domkyrka framfördes Rockatorium, ett beställningsverk med musikaliska, engagerade ungdomar, som också sändes i SVT. Med sång och bibelrecitation belystes Jesu födelses betydelse för alla plågade människor. Men berättelsen tog en mörk vändning när den nådde fram till kyrkans utbredande i Europa under medeltiden.

”Begreppet synd blev ett maktmedel, ett sätt att skrämma människor till underkastelse,” förkunnades det. ”Tron gav ibland vika för personliga intressen och maktambitioner.” ”Den blev en etablissemangets religion.” Och ungdomskören ropade i vrede: ”Sköter du dig väntar paradiset, annars kommer djävulen att ta din arma själ!” Men så plötsligt – Uppsala domkyrkas drama fick ett lyckligt slut. Martin Luther kom och skakade om kyrkan. ”Du är fri! Du är fri” ropade kören lyckligt.

Vi vänder oss till fader Ingvar Fogelqvist, doktor i kyrkovetenskap och kyrkoherde i Sankt Mikaels församling i Växjö för att reda ut historien. Fanns det ingen nåd i den medeltida kyrkan? Det låter som om livet blev så mycket lättare att leva när Luther fick igenom sina teser.
– Självklart flödade nåd och barmhärtighet också under medeltiden, svarar fader Ingvar. Men det är svårt att undvika att tala om synden i kristendomen, och synden är skrämmande. Men det är just den som Kristus kommit för att befria oss från. Forskningen ser kristnandet i Sverige som en långsam process.

Inga tvångsomvändelser är kända, förklarar fader Ingvar, och inga beslut om kollektiv övergång till kristendomen är säkert belagda. Att huvudskälet till kristnandet skulle ha varit skrämselpropaganda passar inte in i den bild som forskningen ger.
– Att ”tron ibland gav vika för personliga intressen och maktambitioner” har hänt även i reformatoriska kyrkor och samfund? När man sedan hör att den medeltida kyrkan blev en ”etablissemangets religion” kan man nästan höra glassplittret när stenen kastas i glashuset.

Den medeltida kyrkan i Sverige hade i jämförelse med den kommande statsapparaten en betydligt större frihet, fortsätter han. ”Sköter du dig väntar paradiset, annars kommer djävulen att ta din arma själ!” Inte lika drastiskt, men ändå ganska lika kan Bibeln uttrycka sig: Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd (Mark 16:16).

En ännu mer motbjudande medeltidskyrka skildrades i pastor Per-Arne Imsens summering av reformationsminnet på tidningen Dagens hela debattsida den 7 november. Den handlar om hur Gud genom Martin Luther skakade Katolska kyrkan ”med all dess pompa, ståt, auktoritet och makt”. En religiös ångest låg som en dimma över medeltidens människor, beskriver pastor Imsen. ”Nåden skulle förtjänas eller köpas”.

När någon översatte Bibeln brändes både översättningen och översättaren. Klostergrundaren, den helige Martin av Tours, krävde att goda kristna skulle sova på aska på kalla jorden, äta ohälsosamt, ägna sig åt självskadebeteende – efter gnostisk påverkan. Och bannlysningen av Martin Luther och lutheranerna står fast än i dag, enligt Imsen.

Det låter ju hemskt, fader Ingvar? Brändes bibelöversättare ihjäl?
– Om bibelöversättare på medeltiden bränts ihjäl så hade alla katolska präster legat illa till, svarar fader Ingvar. Det hörde nämligen till deras uppgifter att predika på folkspråket varje söndag och större helgdag. Predikan inleddes med att det evangelium som tidigare lästs eller sjungits på latin, nu lästes på nytt på folkspråket.

Fram till 1500-talet fanns det ingen översättning av hela Bibeln till svenska, men ända sedan Ansgars tid på 800-talet har Bibeln kunnat höras på svenska, fortsätter fader Ingvar. Det första beviset på en bibelöversättning till svenska språket är de fem Moseböckerna på 1330-talet.
– Påståendet att bibelöversättningar var förbjudna under den katolska medeltiden är alltså en myt.

Beskrivningen av Martin av Tours låter fruktansvärd! Menade han att kristna måste utsätta sig för dålig mat, törst och hetta?
– Klostergrundaren Martin av Tours krävde inte att ”goda kristna” skulle utsätta sig för extrema asketiska övningar. Det handlar här om munkar som i stora skaror frivilligt samlades för att leva i fattigdom och självförnekelse. Det hör också till bilden att det ofta inte fanns mat! Fasta, självförnekelse och bot är inga okända begrepp vare sig i Gamla eller Nya Testamentet. Martin av Tours och hans följeslagare i klosterlivet behövde ingen gnostisk inspiration för att leva som de gjorde.

Hur är det då med bannlysningen av Martin Luther? Gäller den fortfarande?
– Kravet att Katolska kyrkan ska häva exkommunikationen av Martin Luther framförs ibland. Men redan kardinal Joseph Ratzinger, sedermera påve Benedikt xvi, påpekade för mer än 30 år sedan att kyrkans jurisdiktion endast sträcker sig till levande personer. Luthers exkommunikation tog slut i och med hans död, eftersom domen efter döden tillkommer Gud ensam. Luthers bannlysning behöver alltså inte hävas, den är sedan länge upphävd, avslutar fader Ingvar Fogelqvist.

 

Kerstin Elworth