Kyrkomödrar

 

Titel: Kyrkomödrar
Redaktörer: Ann-Ida Fehn och Hedvig Larsson
Förlag: Artos
2017

I boken Kyrkomödrar lyfter redaktörerna Ann-Ida Fehn och Hedvig Larsson fram kvinnliga förebilder från många länder och många tidsåldrar. Boken är ett smakprov som kan ge inspiration och leda till vidare läsning, säger redaktörerna.

Här får vi möta gamla vänner, som den Heliga Birgitta av Vadstena, Edith Stein, Katarina av Siena, Klara av Assisi, men också många för mig helt okända kvinnor som Egeria och Scholastica. Alla porträtten är skrivna av kvinnor som, utifrån författarbeskrivningen förefaller vara experter. Flera av författarna tillhör någon klosterkongregation.
Författarpresentationerna längst bak i boken ger intressant information liksom den välmatade litteratur- och tidskriftslistan och länkarna till information på nätet.

Det första kapitlet handlar om Heliga Maria av Paris, moder Maria Elizaveta Skobotsova, som föddes i Riga 1891, och vars liv kom att präglas av andra världskriget. Hon utvecklade tidigt sociala och litterära intressen och hade politiska ambitioner att kämpa mot orättvisor i världen. När hennes far dog då Elizaveta var 14 år förlorade hon sin kristna tro. Hon kom sedan att leva med modern i St Petersburg och senare i Paris. Hon gifte sig och fick barn, en dotter Anastasia avled i sviterna av influensa 1926.

Dotterns död blev en vändpunkt i Elizavetas liv. ”Döden hade öppnat dörrar in mot evigheten” Hennes djupa längtan att tjäna sina medmänniskor som nunna bejakades av kyrkan efter att makarnas skilsmässa erkändes av kyrkan. Hon arbetade för behövande, erbjöd mat och husrum men bedrev även bildningsverksamhet. Från kyrkligt håll ansågs hon ofta för att stå allt för långt till vänster medan personer på vänsterkanten betraktade henne som alltför kyrklig.

Trots möjligheten att fly stannade moder Maria kvar i Frankrike för att hjälpa judiska barn. I februari 1943 arresteras hon och hon avrättas 1945 i Ravensbrucks gaskammare. 2004 kanoniserades hon av Ekkumeniska patriarkatets biskopssynod. I Jerusalems minnescentrum för förintelsen skrevs moder Maria in bland ”de rättfärdiga bland folken”.

Maria Elizaveta är den första kvinna som möter oss i denna bok, och den som tillsammans med Edith Stein ligger närmast oss i tiden. Också Edith Stein, som växte upp i en judisk familj, föddes 1891. Hon beskrivs i boken som feminist, katolik och dessutom helgon. Hon är också upphöjd till en av Europas skyddspatroner.

Den sista av kvinnorna som möter oss i Kyrkomödrar är den äldsta, Egeria. Hon är en av alla kvinnor som deltar i en stor pilgrimsrörelse under 300-talet. Hennes resebrev är den enda bevarade skriften från denna tid författad av en kvinna. Också hennes liv är spännande och inspirerande.

Genomgående är det starka kvinnor som porträtteras, kvinnor som vågar slåss mot konventioner och patriarkala strukturer trots enormt motstånd och stora uppoffringar. Boken är mycket välskriven och de åtta kvinnorna från olika epoker som vi får lära känna har alla olika uppdrag och levnadsomständigheter. De följer Guds kallelse och blir revolutionärer som kan ge mod och inspiration för kvinnor i alla tider.

 

Elisabet Finné