Fettisdagen är mer än bara semlor

Att äta semlor på fettisdagen är en relativt ny tradition

Semlor till fettisdagen

 

Fettisdagen närmar sig och för många av oss innebär det att det ska ätas semlor. I Sverige har det länge varit populärt att säga att fettisdagen har “katolskt ursprung”, som om det enbart vore en kvarleva från en svunnen och högst främmande tid, men så är det naturligtvis inte.

Traditionen att “äta upp sig” inför fastan är förstås katolsk. Men den katolska tron är (vilket de flesta numera borde veta) allt annat än en rest från det förflutna utan en högst vital del av vardagen både i Sverige och i resten av världen.

Det gäller förstås även fettisdagen. Fettisdagen är mer än bara semlor. Denna dag markerar att det nu är dags att börja förbereda sig inför påskens mysterium, och det gör vi genom att unna oss en riktig fest innan fastetiden tar vid.

Fettisdagen firas på olika sätt beroende på var i världen man befinner sig. I Sverige är det semlan som fått bli den gastronomiska symbolen för fettisdagen. Men semlan är en i sammanhanget ung företeelse som tog vid långt efter den lutherska kyrkans intåg i Sverige. Den har troligen sitt ursprung i den så kallade hetväggen, en bakad bulle fylld med mandelmassa, ofta kryddad med kummin och serverad i en skål med varm mjölk.

Namnet “hetvägg” kommer av tyskans “heisse wecke”, som betyder varma kilar – en form som flyttats över till semlorna, vars lock ofta har formen av en kil. Själva ordet hetvägg är troligen en ljudlik översättning från tyskan.

Semlan, som vi känner den idag – bakad på vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa – började bli vanlig först under 1900-talets början. Ordet har vi lånat från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl. I det gamla bondesamhället var vit mjöl ovanligt, liksom socker, och vispad grädde åt man ytterst sällan.

Från 1800-talets mitt är den vanligaste beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor. Ordet hetvägg använder man främst när man serverar semlan med varm mjölk. Men oavsett hur den serveras är den omåttligt populär och finns att köpa i varje matbutik och på varje konditori.

Det är heller inte svårt att baka sina egna semlor. Varför inte prova?
 

Klassiska semlor

Ca 20 semlor
Ingredienser:
50 g jäst
75-100 g smör
2 tsk stött kardemumma
4 dl mjölk
1 ägg
1 dl strösocker
1 tsk hjorthornsalt
cirka 12 dl vetemjöl

Gör så här:
1. Smula jästen i en degbunke. Smält smöret och häll på mjölken och låt blandningen bli fingerljummen, ca 37°.
2. Häll mjölkblandningen över jästen och rör om till jästen är upplöst. Tillsätt socker, kardemumma, ägg, hjorthornsalt och mjöl, lite i taget.
3. Arbeta degen tills den släpper från bunkens kanter och låt den jäsa övertäckt till dubbel storlek, ca 1 timme.
4. Stjälp upp degen på mjölat bakbord och dela den i 20 delar. Forma till runda fina bullar och låt dem jäsa under duk i 30 minuter.
5. Värm ugnen till 200 grader, pensla bullarna med uppvispat ägg och grädda mitt i ugnen på i cirka 8-10 minuter.
6. Låt kallna under bakduk.

Fyllning:

2oo g mandelmassa
1/2 dl grädde
4-5 dl vispad grädde till garnering
florsocker

Gör så här:
1. Riv mandelmassan fint och blanda den med grädden till fin konsistens.
2. Skär loss ett lock på varje bulle och gröp ur lite inkråm.
3. Blanda inkråmet med mandelmassan och klicka i fyllningen i semmelbullarna.
5. Vispa 4-5 dl grädde hårt, spritsa på bullarna och sätt på locket. Pudra över florsocker och servera till kaffet eller som hetvägg med varm mjölk.

 

Bitte Assarmo

 

%d bloggare gillar detta: