“Styvmoderlig inställning till traditionella familjer”

 

Det borde vara självklart att en förälder kan stanna hemma med barnen tills de börjar skolan. Men det svenska samhället är styvmoderligt inställt till traditionella familjer.

Det säger Mats och Marie som har sex barn i åldrarna tre till femton. Paret, som egentligen heter något annat, är 40 respektive 37 år gamla och bor i en större svensk stad. Mats är konvertit, medan Marie föddes i en katolsk familj i Polen och kom hit som barn.

För Marie, som själv har sex syskon och många syskonbarn, har det alltid varit självklart att ha en stor familj. Men för Mats har det inte varit lika givet.
– Jag växte upp i en sekulär svensk familj och när jag konverterade var det många i familjen och bland vännerna som reagerade negativt. Även om de har vant sig och numera är mycket mer positiva så märks det att de tycker att det är lite underligt att vi har sex barn.

Mats arbetar i databranschen, medan Marie har valt att vara hemma med barnen i ytterligare några år. Tyvärr är det långtifrån alla som har den möjligheten, säger hon.
– Det svenska samhället är styvmoderligt inställt till den traditionella familjen. Allt är uppbyggt kring att båda föräldrarna ska arbeta heltid och barnen ska vara på dagis. Jag har ingenting alls emot dagis och fritis, absolut inte, och jag har all förståelse för att människor både vill och behöver ha dagisplats. Men jag vill vara mamma på heltid och jag tycker att man borde kunna leva på en lön så att den förälder som vill kan stanna hemma åtminstone tills barnen börjat skolan, säger Marie.

Hon berättar att hon ofta får negativa reaktioner när hon berättar att hon är ”hemmamamma” och tycker att det finns en stor brist på förståelse för hennes val.
– Jag blir ofta ifrågasatt. Jag tror att det beror på att det i det svenska samhället finns en bild av familjelivet och mammarollen som en ”kvinnofälla”. Man ska ”förverkliga sig själv” och vi som valt ett annat sätt att leva blir ofta förlöjligade. Ibland ses vi till och med som ett hot.

Det värsta är dock att många verkar tro att de har ett ojämlikt förhållande och att det är Mats som vill att Marie ska vara hemma, säger hon.
– Ibland känns det nästan som om de tror att han har tvingat mig till det här. Och så är det ju absolut inte.

Det politiska budskapet om den traditionella familjen är ofta snedvridet i Sverige idag, menar de:
– Det talas alltid om kärnfamiljen som något negativt, och politiker talar gärna om vikten av att ”slå sönder” den. Det är klart att det påverkar den allmänna synen på oss som valt att ha många barn, säger Marie.

Vid ett tillfälle, då hon väntade barn nummer fyra, fick hon frågan från barnmorskan på mödravårdscentralen om hon verkligen ville föda barnet.
– Det upplevde jag som oerhört kränkande. Jag är medveten om att abort är lagligt i Sverige, och det är självklart att man måste informera om det på mödravårdscentralerna, men jag tycker ändå det är märkligt att det var den första frågan jag fick. Som om det skulle vara det mest naturliga att ta bort barnet, säger hon upprört.

De tre äldsta barnen går i skolan, och Mats och Marie har valt att ha dem i en vanlig kommunal skola.
– Från början berodde det på att det inte fanns så mycket annat att välja på. Men det fungerar faktiskt jättebra. I skolan är det ingen som har synpunkter på barnens tro, varken bland eleverna eller lärarna, säger Mats.

Däremot känner både han och Marie en viss skepsis inför skolans sexualupplysning.
– Tyvärr är det RFSU som sätter normen för hur skolan ska undervisa om sex och samlevnad. Det är inte bra. Jag gillar inte alls deras syn på sex, och jag skulle vilja att det var bättre balans när det handlar om så viktiga saker, så att barnen också kunde få kännedom om andra former av sexualkunskap, till exempel den som bygger på det traditionella katolska sättet att se på sex och samlevnad. Men det får vi ordna på egen hand, utanför skolan, säger Marie.

För Mats och Marie har det varit mycket viktigt att redan från början ge barnen möjligheten att fördjupa sin tro. Därför har de alltid försökt gå i söndagsmässan även när det varit stressigt och besvärligt.
– Vi tror att det är det bästa sättet för barnen att behålla tron och närheten till kyrkan. Ingen kan veta vad som händer i framtiden, med alla frestelser som finns i det sekulära samhället, men om grunden är stark tror vi att det är lättare att motstå frestelserna.

 

Bitte Assarmo

Print Friendly, PDF & Email
%d bloggare gillar detta: