Opålitlig dödshjälpsstatistik i Belgien

 
Endast cirka 15 procent av dödshjälpsfallen i Flandern, den mestadels nederländskspråkiga regionen i Belgien, rapporterades under det första halvåret 2013. Det visar en undersökning som gjorts av läkare.

Undersökningen föreslår att det även i andra länder är omöjligt att få fram korrekta uppgifter om hur ofta dödshjälp ges.

Det har länge varit känt att dödshjälp är underrapporterat i officiell statistik, men att det förekom nästan sex gånger fler fall, än vad som visades i officiell statistik, tycks ha förvånat även forskarna från forskningsgruppen End-of-Life Care vid Fria universitet i Bryssel, som undersökt alla dödsattester i Flandern från januari till juni 2013.

I ett brev till facktidskriften European Journal of Epidemiology (doi.org/10.1007/s10654-018-0397-5) skriver forskningsgruppen att ”dödsattester markant underskattar förekomsten av dödshjälp som dödsorsak i Belgien, och därför är otillförlitliga verktyg för att övervaka hur det utförs”.

Enligt ett stort urval av dödsbevis beskrevs 0,7 procent av alla undersökta dödsfall som dödshjälp, men en anonym undersökning bland läkare visade att dödshjälp snarare låg bakom 4,6 procent av dödsfallen.

För att få den officiella statistiken i linje med verkligheten rekommenderar forskarna att dödsattester omarbetas för att underlätta för läkare att skriva in den verkliga dödsorsaken och att läkare lär sig hur man fyller i blanketterna.

Så varför rapporterar inte läkare som gett dödshjälp (eller assisterat självmord, som kategoriserats som dödshjälp i undersökningen)? Forskningsgruppen räknar upp flera anledningar, bland annat att läkare inte ser sina fall som dödshjälp eftersom de tror att de inte har uppfyllt de lagliga grundvårdskriterierna.

En annan orsak kan vara att de är oroliga för sin egen eller patientens integritet, eftersom rapporteringen sammanfogar deras namn med patienten och det faktum att denna fått dödshjälp.

En annan orsak är att de inte anser det vara nödvändigt att skriva in dödshjälp i dödsattesten. Bristen på tydliga riktlinjer är förmodligen också en orsak till det låga antalet dödshjälpsfall som anges på dödsattester”, skriver forskarna.

Undersökningen torde ha långtgående konsekvenser för andra länder, som legaliserat dödshjälp, skriver forskarna:
– Det skulle kunna vara så att det blir omöjligt att uppskatta antalet dödsfall med dödshjälp i vissa jurisdiktioner med laglig dödshjälp.

De pekar på Australiens delstat Victoria, där läkare inte är skyldiga att ange läkarassisterat självmord eller dödshjälp som dödsorsak pga. oro för att patienten nekas utbetalning från livförsäkringen.

I Oregon och andra amerikanska delstater med liknande lagstiftning anger läkare det underliggande tillståndet som dödsorsak, inte dödshjälpen i sig.

Istället för officiell statistik kan myndigheter komma att tvingas förlita sig på anonyma undersökningar, som den från den aktuella forskningsgruppen, för att avslöja sanningen om hur många människor som väljer dödshjälp – om de nu själva har valt det.

 
Källa: Respekt