Förebyggande arbete mot självmord kan påverkas av läkarassisterade självmord


 
Det förebyggande arbetet mot självmord kan påverkas i de länder som infört läkarassisterade självmord. Det skriver tre amerikanska psykiatriker,

Frågan om hur man ska kunna skilja läkarassisterade självmord från “vanliga”, och hur det förebyggande arbetet mot självmord kan påverkas, har etiker brottats med under många år. I slutet av förra året gjorde American Society for Suicidology – den ledande organisationen i USA som arbetar självmordsförebyggande – uttalandet att “självmord inte är det samma som när ’läkare hjälper till att dö’”.

I uttalandet säger man att vissa särdrag av “traditionellt” självmord – såsom brist på allmän förmåga hos personen som tar sitt liv, förlust av upplevd mening i med livet och känsla av hopplöshet för den drabbade – gör det till ett sociologiskt, medicinskt och juridiskt annorlunda fenomen än lagligt läkarassisterat självmord.

Uttalandet beskriver också läkarassisterat självmord som ett relativt fredligt sätt att avsluta livet, men uppmanar till att det granskas noggrant där det är tillåtet.

Man avslutar med slutsatsen att självmordsförebyggande åtgärder inte påverkas av läkarassisterat självmord och med uppmaningen att termen “läkarassisterat självmord” inte längre bör användas.

De tre amerikanska psykiatrikerna Scott Kim, Yeats Conwell och Eric D. Caine håller inte med. I facktidskriften JAMA Psychiatry (doi:10.1001/jamapsychiatry.2018.2065) skriver de att läkarassisterat självmord vid psykiska störningar i många fall är mycket svårt att skilja från andra former av självmord.

Personer som får läkarassisterat självmord pga. psykiskt lidande delar dessa karaktärsdrag [med personer som dör av självmord]:
– De har alla någon form av psykisk sjukdom, de flesta har också personlighetsstörningar, har försökt begå självmord och är socialt isolerade eller ensamma, skriver de.

Artikelförfattarna hänvisar till en rad publicerade artiklar om läkarassisterat självmord vid psykiska störningar i Nederländerna och Belgien. Artiklarna visar på en skriande brist på övervakning och bekymmer gällande patient autonomi.

Ett fall som nämns i artikeln rör en nederländsk man som “hoppade från en byggnad, överlevde med brutna lårben och fick läkarassisterat självmord under den efterföljande sjukhusvården”.

Författarna hänvisar även till fall där dödshjälp begärts på grund av en terminal sjukdom, och framhåller att orsakerna till förfrågan om dödshjälp som uppges är psykisk smärta, förtvivlan och grundläggande förlust av mening med livet.

I Nederländerna förekom 83 fall av dödshjälp pga. psykisk sjukdom under 2017.
 
Källa: Respekt
 

%d bloggare gillar detta: