Nidbilder av katolsk tro i lärobok om kriminalitet
Bikten är en tom ritual och en besvärjelse som gör det möjligt att fortsätta synda. Denna, och fler nidbilder, uttrycks i en lärobok som används på svenska universitet.
Påståendena kommer från författaren Gunnar Bergström i boken Kriminalitet som livsstil, utgiven på Studentlitteratur. Bergström skriver också att avlat innebär köp av syndaförlåtelse. Boken används i undervisningen på svenska universitet.
I boken skriver Gunnar Bergström:
”Den ursprungliga tanken med bikten har förfuskats sedan kyrkan införde avlatsbreven där man kunde köpa sig syndernas förlåtelse, redan innan man hunnit begå någon synd. Dessutom har bikten ofta blivit en tom ritual som närmast fungerar som besvärjelse för att ge fortsatt möjlighet att synda.”
De grovt generaliserande och felaktiga påståendena har uppmärksammats av bland andra Yvonne Marie Werner, professor vid historiska institutionen på Lunds universitet. Hon har kontaktat Studentlitteratur i ärendet.
Antikatolsk retorik
Katolskt magasin frågar Yvonne Maria Werner varför det är så viktigt att uppmärksamma sådant här?
– Det är alltid angeläget att åtgärda faktafel! Här handlar det dels om ett uppenbart faktafel, dels om en grov generalisering. Båda påståendena ingår som viktiga beståndsdelar i en antikatolsk retorik med rötter tillbaka till reformationstiden. De kan lätt vederläggas med hänvisning till handböcker och moderna uppslagsverk. Till och med svenska Wikipedia har en korrekt beskrivning av bikt och avlat.
Hon säger att de antikatolska nidbilder som Bergström ger i sin lärobok bidrar till att upprätthålla en negativ syn på katolsk trosutövning. Den strider också mot de krav på saklighet och opartiskhet som gäller för läroböcker.
– Konsekvensen av dessa felaktiga påståenden blir att antikatolska föreställningar förmedlas till nya generationer. För att ta avlaten som exempel, kan jag konstatera att den uppfattning som Bergström ger i sin lärobok fortfarande är den gängse bland de studenter som studerar historia vid Lunds universitet, säger hon.
Viktigt inslag i nationell identitet
Vad kan det bero på att den här typen av föreställningar lever kvar i Sverige?
– Antikatolska föreställningar har allt sedan slutet av 1500-talet utgjort ett viktigt inslag i den svenska nationella identiteten. I äldre tid, då den konfessionellt utformade religionen var samhällets fundament, framställdes den katolska tron som en obiblisk irrlära och som ett hot mot den evangelisk-lutherska samhällsordningen. Den hade alltså en klart politisk dimension. Denna förstärktes av att det katolska kom att kopplas samman med det polska Vasahuset, alltså Sigismund och hans ättlingar. Det gjorde att katolska kontakter fick karaktär av landsförräderi, förklarar Yvonne Maria Werner.
När sekulariseringen satte fart under 1800-talet och lutherdomen successivt förlorade sin ställning som samhällets värdegrund fick antikatolicismen en ny funktion, fortsätter Yvonne Maria Werner:
– Nu handlade det inte längre främst om trosläror utan om nationell identitet. Den världsvida katolska kyrkan framställdes som ett hot mot svensk identitet och nationellt oberoende. Katolicismen kom därmed att framstå som en motpol mot ”det svenska”.
Antikatolicism i nya former
Yvonne Maria Werner säger att den till delar har behållit denna funktion intill dags dato, om än under andra former:
– Idag är det framför allt den katolska sexualmoralen, familjesynen och celibatet som står i fokus för kritiken och som präglar synen den katolska kyrkan.
Vad har du fått för respons från förlaget?
– En företrädare från förlaget meddelade i ett mejl att man vidarebefordrat min kritik till Gunnar Bergström. Denne kommer att åtgärda det felaktiga påståendet vad gäller avlaten. Beträffande bikten var svaret jag fick mer svävande. Det hänvisades till att det här handlade om en ”empirisk fråga”. Ja, det ska bli intressant att se hur Bergström formulerar saken i den nya upplagan av sin lärobok!
Har du något generellt råd till människor som möter den här typen av fördomar mot katolsk tro i sin vardag?
– Mitt råd är att alla som stöter på denna typ av faktafel ska påtala dem och se till att saken åtgärdas. Det finns faktiskt lagstiftning som är tänkt att skydda oss mot denna typ av osaklighet och dess negativa konsekvenser i form av fördomar och förakt!
Här kan du läsa Gunnar Bergströms egna kommentarer till de kritiserade formuleringarna.
Bitte Assarmo
Om boken Kriminalitet som livsstil:
Kriminalitet som livsstil är avsedd för samhällsvetenskapliga, sociala och pedagogiska utbildningar, men vänder sig också till alla som i sitt arbete kommer i kontakt med kriminalitet av olika slag.
