Krakows krubbor på Hallwylska museet

 
På Hallwylska museet i Stockholm visas Krakows krubbor, en julutställning för hela familjen. Biskop Anders Kardinal Arborelius invigningstalade på vernissagedagen.
-I Krakowkrubban inryms kärleken till Den heliga familjen och till staden Krakow, säger Anna Glowacki, producent för utställningen.

Med ett trettiotal julkrubbor som främst lånats från Historiska museet i Krakow ger Krakows krubbor inblickar i en unik hantverkstradition. Den färgsprakande utställningen hänger samman med att i år firar Polen hundraårsminnet av att landet efter första världskriget 1918 utropades som självständigt. Projektledare är Gösta Sandell.

Utställningens producent Anna Glowacki vet med sin katolska tillhörighet och polska bakgrund hur kristen tro och Krakows unika krubbkonst hänger samman. Krakowkrubborna pryder fem rum som har olika teman. Utställningens äldsta krubbor är från 1970-talet. Därför är inga marionetter med.

Till det första rummet har Anna Glowacki lånat en klassisk julkrubba med stora figurer, som visar Den heliga familjen. Förra året fick hon syn på krubban i restaurang Hawelka i Krakow. Kunde de tänka sig att låna ut den till Sverige? Javisst, det gick bra!

Nu påminns besökarna redan i det första rummet om Krakowkrubbans viktigaste budskap: Kärleken till Den heliga familjen. Över krubban lyser små ljus som en stjärnhimmel.

Utställningens invigningstalare var kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift. Han påminde om att när Guds son föddes så lades han i en smutsig matho för djuren.
-Krakowkrubban visar samtidigt att vi vill ta emot Jesus Kristus i den vackraste krubba vi kan tänka oss, säger han.

När vi lite senare samtalar nämner biskop Anders att Krakowkrubban faktiskt är en kyrka.
-Och Jesus lever ju i kyrkan, vi kan inte skilja Jesus från kyrkan, den är hans och vårt hem, säger han.

Inte ofta ser man i Sverige julkrubbor på vardagliga platser. En gång såg biskop Anders en fin krubba i en affär i Colombia, som han tyckte så mycket om. Figurerna var enkla bönder.

Ett annat fint krubbminne han har är en vandring bland Roms kyrkor för att se på krubbor. Men till Krakow kan man också resa.

För besökare som inte känner till Krakowkrubban blir utställningen en rik upplevelse. Varje rum är inklätt med sammet i starka färger som ger en lugn bakgrund till de innehållsrika krubborna.

Vi som sett krubbtävlingen i Krakow känner återseendets glädje. I rum två med temat ”Julkrubbstävlingen” lyser Wieslaw Barczewskis vinnarkrubba från 2017 i klassen Liten krubba med påven Franciskus, trumpetaren och Waweldraken.

Under 123 år existerade inte Polen som en egen nation och fanns inte ens på kartan. Sedan följde 21 år av frihet. Efter andra världskriget blev Polen på nytt ockuperat och under 44 år en kommunistisk lydstat till 1980-talets slut.

I det gråa rummet med temat ”Tider av ockupation” är krubborna gjorda i ett billigare material, som karamellpapper. Men de är rörande i sin envisa kärlek till kyrkan. Här kan vi se när Johannes Paulus II blev påve i krubban av Antoni Wolek från 1978. Samma år blev Krakow världsarv.

I rummet ”Porträtt av en krubbtillverkare” väcks tankar. Som flugor till en sockerbit dras besökarna till den silverglänsande blå krubban från Ekerös kulturhus utanför Stockholm.

Krubban, skapad av Roman Wozniak, kom till Ekerö 2014. Rikt bjuder den på svenska figurer; den polsk-svenska drottning Katarina Jagellonica, världsarven Drottningholm och Birka, Greta Garbo, Nobel, Lucia och mycket mer.

Tänk så lätt vi förbinder oss med ”det svenska”! Och med glittret. Men mitt i allt lyser stilla Den heliga familjen.
 
Utställningen pågår 10/11 – 27/1
 

Text och foto: © Ewa Bigestans