Kraftig ökning av dödshjälp i Quebec

Sedan Kanadas provins Quebec legaliserade dödshjälp 2015 har 1 664 personers liv avslutats genom dödshjälp.

Antalet fall av dödshjälp har på kort tid ökat markant: från 53 dödsfall i månaden 2017 till 93 i månaden i år. Det är en ökning med 75 procent. 

Av de rapporterade dödsfallen har så många som tio procent utförts på ett olagligt sätt. Antingen var formulären för återrapportering ofullständigt ifyllda eller hade lagen uppenbarligen överträtts.

Motsvarande siffra för föregående period var åtta procent. Rapporten betonar dock att ”majoriteten” av fallen utförs enligt lagen. 

Samtidigt som dödshjälp ökar minskar resurserna till den palliativa vården, något som Respekt kunde berätta om i somras.

Teresa Dellar, chef för vårdhemmet West Island Palliativa Care Residence, slog larm om att tillgången till palliativ blivit sämre.
– Dödshjälp är tillgänglig för 100 procent av befolkningen medan resurserna för palliativ vård bara är tillgängliga för 30 procent av befolkningen, berättade hon.

Hennes, och annan  vårdpersonals, uppgifter bekräftas i en ny artikel i facktidskriften Journal of Medical Ethics (doi: 10.1136/medethics-2018-104982). Där konstaterar tre bioetiker från Quebec att dödshjälp håller på att bli förstahandsvalet för patienter.

Andra möjligheter undersöks för lite, konstaterar de: 
– Trots riktlinjer för vårdpersonal som innebär att dödshjälp skall behandlas som en sista åtgärd, används begäran om dödshjälp i vissa fall som utgångspunkt för samtal om vård i livets slutskede.

Detta omfattar även samtal om och början på behandlingsbegränsningar och palliativ vård, fortsätter de:
– Begäran om och tillhandahållande av dödshjälp kan ske plötsligt och utan dokumenterad utveckling av vården, vilket kan innebära att ansökningar om dödshjälp inte behandlas som särskilda moraliska överväganden, utan enbart rent administrativt eller juridiskt. 

Om dödshjälp inte skiljer sig från annan vård i livets slutskede rent etiskt, spelar tidpunkten för begäran inte någon ytterligare etisk roll. 

Om dödshjälp däremot skiljer sig etiskt, och skall behandlas med särskild eftertanke, är tendensen att fördröja, undvika eller inte ha tillräckliga samtal om vård i livets slutskede särskilt problematisk.

Det kan påverka påverka förfrågningar om dödshjälp, skriver artikelförfattarna i Journal of Medical Ethics.

Källa: Respekt