Sankta Agnes – jungfrun som aldrig vacklade i tron
Hon avbildas oftast med ett lamm. Och ren som ett lamm var hon när hon avrättades för sin tro. Men vem var hon då, den unga jungfru som vi vördar som Sankta Agnes?
Agnes – vars namn betyder just ren eller kysk – föddes någon gång i slutet av 200-talet. Hon var bara tretton år då hon avrättades för sin tro. Och just hennes ungdom och oskuldsfulla kärlek till Kristus har gjort henne innerligt älskad av eftervärlden.
Agnes föddes i Rom mot slutet av den tid då kristna fortfarande förföljdes för sin tro av romarna. Kristendomsförföljelserna hade gått in i sitt mest systematiska skede och under dåvarande kejsaren, Diocletianus, skedde det som brukar benämnas ”den stora förföljelsen”.
Diocletianus stiftade en mängd lagar som syftade till att slå ner de kristna och återupprätta den gamla romerska mytologin. Han gav order om att kristna böcker skulle brännas, att kyrkor skulle rivas samt att kristna ledare skulle arresteras och avrättas.
Agnes hyste redan tidigt i livet en stark tro på Kristus. Kärleken till Gud var större än hennes fruktan för döden och hon gav tidigt Gud ett löfte om att förbli kysk.
För Agnes var synd värre än döden och att bryta löftet till Gud föll henne aldrig in. Trots att hon hade många friare förblev hon trogen mot Gud.
Så blev hon erbjuden att gifta sig med sonen till en välbeställd ståthållare. Men inte heller han lyckades.
– Jesus Kristus är min ende brudgum, lär hon ha sagt, vilket gjorde hennes friare galen av raseri.
Efter att ha försökt vinna hennes hjärta med presenter och löften – utan resultat – kastade han så fram de anklagelser som han visste skulle leda till hennes död. Han anklagade henne för att vara kristen.
När inte heller den giftaslystnes fader kunde påverka henne med gåvor och presenter slog han henne i kedjor. Inte heller då svek Agnes sin tro.
Ståthållaren skickade henne till vad som beskrivs som en syndens plats, en bordell. Då skred en ängel ner och hjälpte Agnes att freda sig och förbli ren. Till slut dömdes hon till döden.
Dödsdomen mot Agnes berörde romarna djupt. Det var en sak att se vuxna människor avrättas, en helt annan när det gällde en flicka som inte var stort mer än ett barn. Folkmassan tiggde och bad henne om att överge Kristus så att hon kunde få behålla livet. Men hon behöll sitt lugn och sin glädje – lycklig som en brud på sin bröllopsdag. Medan folkmassan trodde att hon gick mot sin död visste Agnes att hon gick för att möta Kristus.
Hur Agnes avrättades är inte helt känt, men det sägs att man först försökte bränna henne. Då lågorna gav vika fann man det till sist oundvikligt att halshugga henne.
Idag vördas hennes reliker i basilikan Sant’Agnese fuori le Mura i norra Rom. Hennes kranium har fått ett eget kapell i Sant’Agnese in Agone vid Piazza Navona. Många menar att hennes våldsamma död bidrog till att kristendomsförföljelserna i Rom så småningom upphörde.
Men än idag förföljs kristna för sin tro, något som visat sig allt tydligare under de senaste årens förföljelser i Mellanösternregionen.
I Kyrkan firar vi Sankta Agnes den 21 januari. Ofta avbildas hon med ett lamm – symbolen för renhet och oskuld och en anspelning på hennes namn. Barnet som aldrig vacklade i tron har blivit en förebild för oss alla.
Bitte Assarmo
