Syster Sofie översätter Kroppens teologi till vardagsord

I tider av genus- och identitetsförvirring och sökandet efter rötter har syster Sofies ungdomsbok Älska och gör det du vill slagit ner som en uppfriskande hälsobomb. Det är befriande och ögonöppnande läsning, också för en äldre och bredare allmänhet. 

Syster Sofies önskan är egentligen att få leva i bönens och åtskildhetens tillvaro i Rögle kloster. Men efter tillkomsten av hennes böcker och möten med ungdomar har suget efter henne varit så stort att hon ägnat tid åt att också åka ut och möta sina läsare. Inbjuden av den kaldeiska ungdomsföreningen i Sankt Franciskus katolska församling i Jönköping talade hon med utgångspunkt från påven Johannes Paulus II:s bok Kroppens teologi, som utgör grunden för hennes böcker. 

Fördomarna om det religiösa sextabut som satt sin djupa prägel och fördärvat mångas syn kommer från olika håll. Aposteln Paulus skriver om anden som står i strid med köttet, och begreppet ”kött” har ofta misstolkats till att betyda kropp eller sexualitet. Men ”kött” står för onda böjelser som avgudadyrkan, fiendeskap, intriger och maktkamp som skapar splittring i människan och bryter ner henne. Sex hör till ”köttet” när vi utnyttjar en annan människa för vår egen njutnings skull.

– Vi är alla fallna människor som kan missbruka denna gudomliga kraft, som ju ska öppna upp för en personlig kommunikation, närhet och kärlek. Missbruket leder istället till ensamhet och tomhet, säger syster Sofie.

Flera teologer i den tidiga kyrkan var påverkade av filosofer som Platon där kroppen likställs med ett fängelse eller av det stoiska idealet där människans passioner måste övervinnas. Men det är inte bara kyrkan som ger uttryck för en ambivalens kring dessa frågor. Filosofen Schopenhauer ansåg att sex var det onda i naturens kärna, och den franske författaren Jean-Paul Sartre skrev ibland om sex som en krass och snarast motbjudande fysiologisk verklighet, för att ta två exempel.

Syster Sofie kommer ofta i kontakt med sökande och vilsna ungdomar, som berättar om hur de känner sig tvingade att ha sex och hur det banaliseras som om det vore en fritidssysselsättning, vilken som helst. Utvecklingen går mot det grövre och extrema som går allt längre ner i åldrarna, säger hon. Porr har blivit så lättillgängligt, och det är lätt att hamna i ett beroende. 

– I en undervisningsvideo för 12-13-åringar framställs sex snarare som något enbart djuriskt eller tekniskt, berättar hon. Men människan är utrustad med förnuft och vilja, hon kan välja och hon kan känna – till skillnad från djuren.

Både det syndfulla och tabubelagda och synen på kroppen som en leksak är två sidor av samma mynt, och uttryck för ett kroppsförakt, att inte värdesätta kroppen som djupt personlig.

Enligt påven Johannes Paulus II:s verk Kroppens teologi speglar mannen och kvinnan tillsammans det gudomliga, eftersom de är skapade till Guds avbild. Hela skapelsen är en gåva, och människan är därmed också kallad till självutgivelse, att ge sitt liv.

– Detta är meningen med livet och även med den mänskliga sexualiteten. Det handlar om en väg till lycka. Det kyrkan har att ge angående detta är en skatt att upptäcka och handlar inte om kyrkliga krav, säger syster Sofie.

Kroppens teologi bygger på tre citat ur evangelierna där Jesus talar om skapelsen, syndafallet och kroppens uppståndelse. I den första texten (Matt 19) hänvisar Jesus till skapelsen ”i begynnelsen”. Vi är skapade till absolut jämlikhet och sexualiteten är god. Jesus sätter också upp tillståndet i Paradiset som en ”norm” för människan: ”Vad Gud har fogat samman får människan inte skilja åt”.

– Alla vet hur svårt det är att hålla ihop ett äktenskap, säger syster Sofie. Men Kristus kommer inte med ett ideal, utan en möjlighet eller gåva att frälsa vår sexualitet – som inte ska förträngas genom lagar eller förbud utan helas.

Hela skapelsen befinner sig ”i födslovåndor” enligt aposteln Paulus (Rom 8) och vi längtar efter ett sådant helande, det som påven Johannes Paulus II kallar ”kroppens befrielse”.

– Det är inte bara äkta par som berörs av kroppens teologi, utan alla människor. Äktenskapet är en bild av slutmålet för skapelsen och alla människor – bröllopet eller föreningen med Gud. 

Efter syndafallet fördunklas kroppens budskap att vara en gåva. I många fall handlar sex inte längre om att ge sitt liv, utan om att ta för sig och tänka på sig själv. Människor används som objekt, vilket leder till ensamhet, isolering och tomhet.

– Man ska inte blanda samman våra naturliga, goda behov med begär, säger syster Sofie.Det är när drifter och behov spårar ur, så att vi blir slavar under dem, som det blir fel.

Det är aldrig kroppen eller drifterna som är dålig, utan det handlar om en skada i vår ande, säger hon.

– När människan tvivlade på Gud förlorade hon sitt högsta privilegium – intimiteten med Gud. Människan får uppleva en ofattbar tomhet. Och ur denna tomhet kommer olika begär som drar men som egentligen aldrig kan göra henne lycklig.

– Jesus dömer ingen utan kallar människor. Och människan är större än att låta sig drivas av begär på andras bekostnad.

– Om orsaken var tvivel, så är vägen till helande tro. Att tro på vad Gud har att ge, avslutar syster Sofie.

Ingeli Aalto