Påve Franciskus: Var inte rädda för att tvivla!

I söndags återinvigde påve Franciskus en nyrestaurerad kyrka i stadsdelen Monteverde i Rom. Före ceremonin svarade han på frågor från ungdomar i området. En kateket tog upp många ungas tvivel på Gud. Hade påven tvivlat någon gång, undrade hon.

– Alla tvivlar, män, kvinnor, barn … tvivel hör till livet, svarade påven.

– Och tvivel betyder också att ställa Gud lite grann på prov. Är det sant att han håller löften, att han hör mig … Våra tvivel kan komma till exempel när någon i familjen är sjuk, eller pappa dör, eller mamma, eller farfar eller farmor, eller ens bror … Herre, varför? Då kan man tvivla.

– I ett sådant ögonblick kan vi alltid lita på någon, fortsatte påven: på Jesus, han är alltid trogen sina löften, ja, han är den ende att lita på … Vi är trogna våra vänner – men inte alltid. Men Jesus är alltid trogen. Det är en trohet som som aldrig sviker, förr eller senare kan man känna Herren.

– Var inte rädd för att tvivla, var inte rädda! Jag tvivlar, men detta tvivel kan jag dela med andra, tala om det och på så sätt växa. Var inte rädda! Som kateket kan du lära dem att tvivla på rätt sätt – för om de inte lär sig tvivla, blir deras konfirmation ett ”farväl-sakrament”. Som en del romare säger. Efter konfirmationen är det bara ”Lycka till och hej då”, sade Franciskus.

Själv har han haft ”många, många tvivel”, svarade påven sedan. På grund av olyckliga händelser och ”saker som hänt mig i livet”.

– Hur jag kom ur det? Aldrig ensam. Man kommer aldrig ur tvivlen ensam, man behöver någon som hjälper en att hitta tillbaka till vägen igen. Därför behöver man en eller flera vänner.

– Man kan också tala med Jesus om sina tvivel, underströk påven. Ibland har jag hört någon säga: Med Jesus talar jag inte – han har förstört mitt liv, jag är arg på honom. Men också att vara ilsken på Jesus kan vara ett sätt att be! Det består i att man säger till Jesus: Titta på det här, det gör mig rasande … Jesus tycker om när han ser sanningen i våra hjärtan.

(Vatican News)