Religiösa friskolor i skottgluggen

På skolgården framför Sankt Eriks katolska skola i Enskede är det full fart. En hop livade barn har gympa på skolgården. De kryper och skuttar i rad. En bit ifrån står en grupp äldre elever och försöker tyst fnittrande imitera krumbukterna.

På sitt rum inne i skolan sitter barnens rektor Mats Hansén. Han är glad och stolt över sin skola men självklart också berörd av den aktuella debatten om svenska friskolors framtid.

I korridorerna på vägen till rektorsexpeditionen vandrar en rad elever som hälsar vänligt och lite nyfiket på främlingen. Personal visar vägen. På väggen hänger diplom för hjälpinsamlingar som eleverna arbetat för, veckans matsedel, informationer om kommande aktiviteter, bilder från utflykter och annat. En och annan lärarröst hörs innanför de stängda skolsalarna. Det är lugnt.

Sankt Eriks katolska skola grundades på Södermalm i Stockholm så ofattligt tidigt som 1795. År 1967 invigdes den nuvarande skolan i Enskede som till en början drevs av Skolsystrarna av Notre Dame. Den har 229 elever i grundskolan och 30 i förskolan. På hemsidan står det att skolan vill bygga upp en trygg miljö som vilar på kristna värderingar och att elevernas fostran och utveckling riktar sig till både huvud, hand och hjärta.

Rätten att överföra tron till barnen

För rektor Mats Hansén är det självklart att friskolorna är viktiga och därför ska finnas kvar.

– Vi vet att vår skola är uppskattad och att många köar för att få komma hit. Här får man vara den man är utan att behöva försvara sig eller dölja sin tro. De flesta eleverna är katoliker eller kristna i andra kyrkor och ett par är muslimer. Flertalet har växt upp i andra länder. Många elever pendlar för att ta sig hit. Det är värdefullt att ha katolska skolor i vårt land och samtidigt påminna oss vårt unika katolska utbildningsarv ända från 1000-talet.

– Rätten att välja en friskola myndigförklarar föräldrarna som är ansvariga för sina barn tills de fyller arton år, fortsätter han. Enligt Europakonventionen har alla som har en tro rätt att överföra den till sina barn. Finns det egentligen någonting som är konfessionslöst? Är staten det?

Svårt med förståelsen

Mats Hansén har varit rektor på Sankt Eriks skola i snart fem år. Innan han konverterade till katolska kyrkan var han rektor på Livets Ords skola i Uppsala. Han är van vid Skolinspektionens besök med möjliga förelägganden.

– Ja, de ligger på starkt, ler han lite uppgivet. Myndigheter och medier har blivit analfabeter när det gäller religion och tycks misstänka att inte bara muslimer, som många tror, utan också kristna är hjärntvättade med en farlig tro. De förstår inte heller att det är skillnad mellan att läraren meddelar fakta enligt den svenska skolplanen, och dessutom erbjuder frivilliga religiösa inslag som ingår i skolans profil.

På Sankt Eriks skola är det en kort morgonbön fyra dagar i veckan och mässa en morgon samt bordsbön. Alla de yngsta ska vara med eftersom skolan har tillsynsansvar men ingen behöver delta aktivt. Frånvaro för de äldre kan beviljas i samverkan med föräldrarna.

Sverige är ett undantag

Rektor Hansén instämmer i det som chefredaktör Ulf Jonsson skriver i senaste numret av Signum under rubriken Vadå pluralism? I ledaren beskrivs hur svenska myndigheter och massmedier ihärdigt försöker fostra trossamfunden att ändra inriktning och ansluta sig till den för tillfället politiskt korrekta trenden. Som exempel på aktuella diskussioner nämns konfessionella friskolor

– I Sverige ska alla tycka lika, säger Mats Hansén, så har det varit sedan Gustav Vasa.

Kristna Frikolerådet har framfört sina synpunkter till den politiska utredning som väntas fatta ett beslut i slutet av året. Rådet påpekar behovet av en mer rättssäker granskning av friskolorna, en bättre utbildning av inspektörerna och möjlighet för de skolor som granskats att få förklara sig, vilket inte verkar vara självklart. Man redogör också för hur konfessionella friskolor sedan länge betraktas som en självklarhet i övriga Europa.

– Ja, Sverige är unikt när det gäller bemötandet av konfessionella friskolor, understryker Mats Hansén. I Norge till exempel måste katolska skolor till och med understryka sin specifika katolska profil för att få behålla sitt tillstånd.

Mänskliga rättigheter i fokus

I december beräknas Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet presentera sitt förslag. Under hösten blir framtidsperspektivet ett givet samtalsämne under de sammanträden som de kristna friskolornas styrelser och representanter regelbundet anordnar.

– Jag tror personligen att förslaget kan komma att innebära begränsningar för nyetableringar, säger Mats Hansén, men knappast någon lagstiftning som förbjuder friskolor. Konventionerna om mänskliga rättigheter måste respekteras annars får juristerna i Europadomstolen anlitas.

Text och foto: Kerstin Elworth

Print Friendly, PDF & Email
%d bloggare gillar detta: