Kyrkans mission lyfts fram av nya kardinaler

I konsistoriet den 5 oktober fick tretton nya kardinaler ta emot den röda birettan av påve Franciskus, och med det ta sin plats i kardinalskollegiet. Tio kardinaler är under åttioårsgränsen och har därför möjlighet att delta vid valet av påve under en konklav. Tre kardinaler är över åttio år och får därför inte delta i en konklav, men påven vill att de ska vara en del av det heliga kollegiet av andra, hedersamma skäl.

När Franciskus, lika oväntat som vanligt, berättade om de nya kardinalerna i samband med angelus den 1 september, motiverade han valet med ”viljan att visa på kyrkans kallelse till mission”.

Ett konsistorium var väntat, då kardinalskollegiet hade hamnat under gränsen på maximalt hundratjugo kardinaler med rösträtt – en gräns som Paulus vi officiellt satte 1975, men som har överskridits flera gånger efter det, liksom även denna gång. Efter Franciskus sjätte konsistorium har kardinalskollegiet hundratjugoåtta kardinaler under åttio år och nittioåtta kardinaler över åttio. I den yngre gruppen är sextiosju valda av Franciskus, fyrtiotre tillsattes av Benedikt xvi och arton av Johannes Paulus ii.

Nya länder representerade

Återigen ser vi kardinalskollegiet fyllas av kardinaler från länder som inte tidigare har haft någon kardinal, denna gång från Luxemburg och Marocko. Guatemala får en kardinal, men det är inte första gången i historien. De andra sju under åttio år kommer från Spanien, Portugal, Indonesien, Kuba, Kongo, Tjeckien och Italien. För första gången sedan 2014 får också kardinalskollegiet en kardinal född och uppvuxen i Rom, msgr Matteo Zuppi, nu ärkebiskop av Bologna.

Flera av de ärkestift där det varit tradition att biskopen också är kardinal har förbigåtts av påve Franciskus, för att lämna plats till kardinaler från geografiskt mer spridda platser och så vidga kollegiet i universell mening. Men med Zuppi har Bologna återigen en kardinal, efter bortgångne kardinal Caffarra.

Av de kardinaler som får delta i en konklav är nu femtiofem européer, tjugotre från Latinamerika, tolv från Nordamerika, arton afrikaner, sexton asiater och fyra från Oceanien.

De tre äldre nya kardinalerna i konsistoriet är Fitzgerald från England, Tamkevičius från Litauen, som deporterades till Sibirien vid tiden för Sovjetunionen och senare blev biskop av Kaunas, samt italienaren Dal Corso, som har varit missionär och biskop i Angola i flera år.

Bland de många länder som är representerade bland de nya kardinalerna saknas Kina. Benedikt xvi gav kardinalstiteln till två kinesiska biskopar från Hong Kong, men nu är de båda över åttio.

Innan året är slut kommer ytterligare fyra kardinaler att fylla åttio år: afrikanen Monsengwo Pasinya, polske Grocholewski, italienaren Menichelli och den indiske Toppo. Ytterligare fyra når den åldern under 2020: den libanesiske kardinalen Boutros Rai, italienarna Vallini och Baldisseri samt amerikanen Wuerl.

Missionsandan präglar kollegiet

Med sitt sjätte konsistorium fyller påve Franciskus kardinalskollegiet till bredden. Av de sextiosju kardinalerna han har valt tillhör tjugotvå katolska ordnar, fyra är jesuiter som han själv, och tretton är aktiva i den romerska kurian.

Påvens vilja att genom kardinalsvalet lyfta fram vikten av kyrkans missionsanda, är något kardinal Sarah, som tillhör i kurian, skriver under på. I sin bok ”Gud eller ingenting” beskriver han den avgörande roll som missionärerna hade i hans trosliv och prästkallelse, då han växte upp på landsbygden i Guinea.

Jag vill vara som de missionärerna, som lämnade sina hem och sina sammanhang för att föra Guds kärlek till jorden ändar. De kom inte för att tjäna på något, utan för att tjäna oss och rädda oss, precis som Kristus.

Må denna missionsanda brinna i de nya kardinalerna.

Charlotta Smeds, redaktionschef Vatican News

Print Friendly, PDF & Email
%d bloggare gillar detta: