Skydda varje liv!

En stor del av den mediala uppmärksamheten under påve Franciskus resa till Japan, 23–26 november, kommer att fokuser på hans tydliga ståndpunkt mot kärnvapen. En av resans etapper är att besöka Nagasaki och Hiroshima. Men som motto för resan har påven valt Skydda varje liv, och kyrkan i Japan längtar främst efter påvens ord om livets värdighet. Landet har allt färre barn och ett ökande antal äldre och man räknar över tjugo tusen självmord om året.

Idag är livets evangelium verkligen nödvändigt i det japanska samhället, sa Tokyos ärkebiskop, msgr Isao Kikuchi, inför resan. Det mänskliga livet respekteras inte; människor värderas materialistiskt efter hur mycket de kan bidra till samhället. Många har förlorat sitt framtidshopp, och de senaste tjugo åren har omkring trettio tusen japaner begått självmord varje år. Det vill säga cirka åttio om dagen, tre varje timme.

I Japan är den officiella siffran på aborter en halv miljon varje år, i en befolkning på 126 miljoner invånare. Abortlagen från 1948 har en utsorterande definition, och därför är abort i stort sett automatisk om fosterdiagnostik pekar på risker för avvikelser. Mörkersiffran är dock stor. Man tror att lika många aborter utförs i smyg, för att slippa få faderns nödvändiga samtycke. Den katolska kyrkan i Japan är engagerad i att främja fler graviditeter. År 2010 vigde kyrkan till Livets år för att stötta par att inte bara tänka på karriären utan att vara öppna för att få barn.

Inte bara den ständigt lägre nativiteten utan även det ökande antalet äldre konfronterar ”soluppgångens land”, med stigande utgifter för äldrevård. Tjugosju procent av befolkningen är över sextiofem år. Japans finansminister Taro Aso blev 2013 känd för sin uppmaning till de äldre att ”snabba på att dö!”. Eftersom skam har en framträdande plats i den japanska mentaliteten finns det i landet en grogrund för att det är moraliskt gott att inte tynga sin omgivning. Man främjar valet av det som kallas att ”dö med värdighet”, det vill säga att underlåta behandling av äldre sjuka för att sänka sjukvårdskostnader. Kyrkan varnar för att detta öppnar dörren för eutanasi.

I juli 2016 attackerade en ung man ett hem i Yokohama och dödade nitton funktionsnedsatta. Han hävdade att de som grupp inte alls bidrar till samhället och därför måste utrotas, ett yttrande som fick ett häpnadsväckande stort stöd i sociala medier efter attacken.

Så Skydda varje liv är ett medvetet motto från påvens sida. Det riktar sig dock inte bara till Japan utan till varje välfärdsland i dag, där man ifrågasätter framförallt barns, äldres och funktionsnedsattas existensberättigande.

Men det är inte bara i materialistiska kulturer utan även i hedniska, som det finns ett obesvärat förhållande till att ta andra människors liv. Ättestupan i Norden avfärdas visserligen av historievetenskapen som en skröna, men under synoden i Vatikanen nyligen kom det fram att det i vissa ursprungsgrupper i Amazonas praktiseras både barnamord och dödshjälp.

Den kristna missionen har i alla tider mött både ”barmhärtighetsmord” på äldre och barnamord. Idag är det inte bara den nya evangelisationen i välfärdsstaterna som behöver påminnas om det mänskliga livets värdighet, från befruktning till naturlig död. Kyrkan måste fortfarande använda samma tydlighet i sin mission i hedniska kulturer, som i till exempel Amazonas, och inte acceptera metoder av respekt för urinvånarnas känsla för det sakrala, och för deras kollektiva initiativ för födelsekontroll.

Vid tvillingfödslar är det bland vissa grupper i Amazonas sed att ett av barnen ”åter anförtros till jorden”, och begravas levande, och äldre kan avlivas för att deras ande ska slippa ”vara fastkedjad vid kroppen”, som msgr Adriano Ciocca Vasino, biskop av São Félix, berättade under en presskonferens under den nyligen avslutade synoden.

Må den katolska kyrkan fortsätta att ”skydda varje liv” mot materialistiska och hedniska samhällens rättfärdigande av avlivning, under den falska godhetens mantel.

Charlotta Smeds, redaktionschef Vatican News