Socialstyrelsen mot sänkt åldersgräns för könskirurgi

I ett svar till regeringen går Socialstyrelsen tvärt emot det förslag, man hade fått i uppdrag att titta närmare på: att sänka åldersgränsen för könskirurgi från arton år till femton år.

Enligt den nuvarande lagstiftningen måste man ha fyllt arton år för att kunna genomgå könskirurgi. I en lagrådsremiss 2018 föreslog regeringen att Socialstyrelsen skulle kunna ge tillstånd att genomgå könskirurgi redan från femton års ålder vid synnerliga skäl. Regeringen möttes dock av skarp kritik, tog tillbaka förslaget och gav i stället Socialstyrelsen i uppdrag att ytterligare utreda saken.

Saknas kunskap

I dagarna har Socialstyrelsen publicerat sitt svar, där man finner att det finns ”mer som talar emot än som talar för att möjliggöra kirurgiska ingrepp före arton års ålder”, eftersom det saknas både vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap om nytta och risker med könskirurgi före arton års ålder.

Socialstyrelsen poängterar att det fortfarande inte fastslagits vad den kraftiga ökningen av unga patienter som upplever könsdysfori beror på och lyfter i stället möjligheten för annan så kallad könsbekräftande behandling för dem under arton.

Juridiskt kön

Regeringen har också föreslagit att barn som fyllt 12 år ska kunna ändra sitt juridiska kön. Om den ena av två vårdnadshavare inte samtycker till detta har regeringen föreslagit att den lokala socialnämnden ska kunna ansöka om ändring av det juridiska könet, om man bedömer att det är till barnets bästa. Socialstyrelsen anser att socialtjänsten har den kompetens som krävs för att bedöma vad som är bäst för barnet i den här typen av fall, och har därför inget emot förslaget.

I sin rapport påminner Socialstyrelsen om den registerstudie som de gjorde tidigare i år och som visar att det bland unga flickor med könsdysfori är över tio gånger vanligare att ha depressions- eller autismdiagnoser. Bland pojkar, som upplever att de är flickor, är det tolv gånger vanligare jämfört med motsvarande grupp i befolkningen med depressionsdiagnos och tretton gånger vanligare med ångestdiagnos.

Påverkar mognad

Socialstyrelsen betonar i rapporten även tonåringars gradvisa utveckling och att de ännu inte är vuxna och har uppnått full förmåga att planera, bedöma risker och överblicka konsekvenser: ”Personer i tonåren har ofta en högre riskbenägenhet och är ofta mer självkritiska och mer ’i nuet’ än vuxna personer. Det finns en svårighet hos många tonåringar att hålla långsiktiga perspektiv och mindre förståelse för att saker kan upplevas annorlunda senare eller i en annan kontext. Psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som är vanligt hos barn och ungdomar med könsdysfori, kan påverka individens mognad och beslutsförmåga.”

Text: Helena D’Arcy

%d bloggare gillar detta: