Gesta romanorum

Gesta romanorum (Romarnas bedrifter) är en medeltida samling berättelser med moralisk uttolkning. Trots titeln är detta berättelser om kungar och drottningar, riddare och jungfrur i medeltida sagomiljö – även då antika personligheter som Sokrates, Alexander den store eller Lucretia framträder. Samlingen har använts främst som predikohjälpmedel för präster, vilka infogade små exempelberättelser för att åskådliggöra förkunnelsen på ett pedagogiskt sätt.

Urvalet på nittiofyra berättelser är gjort så att olika typer av berättelser speglar helheten. Bartonek Åhman har lyckats mycket väl med översättningen till modern svenska. Den är textnära, men skänker ändå läsaren en avslappnad läsning, där man tillåts leva sig in i berättelsernas händelseförlopp.

Det är en värdefull gärning att ge ut en bok av detta slag. Översättaren tillgängliggör här dessa texter och ger en fin möjlighet att börja tränga in i medeltida tänkesätt, som kraftigt skiljer sig från nutida. Detta slår var och en som överraskas av de moraliska förklaringarna som åtföljer texterna, till exempel varför var och en i sin trädgård bör ha ett träd för sin hustru att hängas i!

Bartonek Åhmans påstående att berättelserna är sina egna, även om den som formulerat sensmoralen ges tolkningsföreträde, kan dock fresta läsaren att lägga moderna värderingar i sin tolkning. Berättelserna är allegorier och ska inte användas för att grunda våra uppfattningar om samhälleliga värderingar under medeltiden. I berättelser om kungar och drottningar gestaltar, som Bartonek Åhman mycket riktigt säger, kungen ofta Kristus och drottningen ska då förstås som den kristna själen i ett andligt äktenskap med Kristus. När en hustru begår en synd, är det alltså den bristfälliga människosjälen – manlig eller kvinnlig – som misslyckas med att leva rätt inför Gud. I andra berättelser kan själen vara en jungfru som överlistar en ond riddare, det vill säga djävulen. Människan ska med berättelsernas hjälp lära sig hur man kommer till himlen. De manar till ånger, bikt och botgöring, utan vilket man inte tar sig fram på sin personliga fullkomnandesväg mot himlen, men de visar också på räddningen. Därför är det just de moraliska utläggningarna som är själva poängen med samlingen. Detta hade kunnat framhållas tydligare.

Bartonek Åhman är mycket kunnig och visar hur berättelserna inspirerat världslitteraturen, till exempel Shakespeare, Boccaccio och Lessing. Ett förtydligande om att hon åsyftar 1700-talsförfattaren Gotthold Ephraim Lessing och inte den nutida nobelpristagaren med samma efternamn, hade dock behövts.

Gesta romanorum, i Hannah Bartonek Åhmans smidiga översättning, är läsning som varmt rekommenderas. Motstår man frestelsen att lägga in nutida värderingar om klass, ras och kön och istället använder de åtföljande förklaringarna till kunskap om hur texterna ska förstås i sitt sammanhang, blir läsningen ett fascinerande sätt att träda in i en annan värld, en värld som visserligen är förgången, men som är en viktig länk i den kedja som fört oss dit vi är idag.

Katarina Hallqvist

Gesta romanorum, I urval och översättning av Hannah Bartonek Åhman. Artos, 2020