Sommarrea i Ukraina

Sommarrean pågår, på många ställen med extralåga reapriser i kölvattnet av coronapandemin. Men det är inte bara affärer som rear för att få igång kommersen. En av surrogatagenturerna i Sverige erbjuder just nu ett ”kontant stöd”– en sommarrabatt på fyrtio tusen kronor. Problemet är bara att det inte rör sig om en tröja eller ett par skor. Det handlar om försäljning av barn, födda av kvinnor som inte ser någon annan ekonomisk utväg.

Att vara surrogatmamma ger flera årsinkomster. Det är en situation där bägge vinner. Vi ser vilken otrolig glädje det innebär. Orden från surrogatklinikerna och deras agenturer i Sverige ger intryck av ett win-win-arrangemang, där alla inblandade drar fördel. Bilderna på hemsidorna visar fräscha, glada, ljushyade gravida kvinnor. Men illusionen har mycket lite med verkligheten att göra.

Medan de som köper barn utomlands av surrogatmödrar är resursstarka och har stöd av agenturer och kliniker, sker transaktionen på surrogatmammornas och barnens bekostnad, de svaga parterna som saknar egen röst. För det finns inga intresseorganisationer för surrogat-mödrar, och de är inte frigjorda, självständiga kvinnor som kan tala för sig själva och har breda sociala nätverk. Verkligheten är att de flesta surrogat-mammor är ensamstående och ofta tidigare våldsutsatta, som tvingats separera och har ekonomiska svårigheter. De saknar oftast utbildning och har ingen möjlighet att få ett annat arbete som försörjer dem och deras barn.

Både i Asien och Östeuropa berättar lokala kvinnorättsaktivister att pengarna kvinnan tjänar på handeln inte är någon garanti för en trygg framtid. Eftersom hon oftast är outbildad och i mycket knappa omständigheter är det inte ovanligt att pengarna hon tjänar är borta efter kort tid och hon hamnar i skuld igen, så att hon sedan är tvungen att bli surrogatmamma en gång till.

Därtill berörs barn av surrogattransaktionerna. Först och främst de barn, som efter förlossningen tas ifrån den de knutit an till under hela graviditeten. I bästa fall för att överlämnas till beställarna, men inte sällan till ett barnhem. Det uppskattas att hälften av alla barnhemsbarn i Ukraina är från surrogat-arrangemang där beställarna ändrat sig eller barnet visar sig vara skadat.

Berörs gör också alla de barn som inte får födas, när det görs selektiv abort på surrogatmammor som väntar fler än ett barn, vilket inte är helt ovanligt. Och berörs gör även barnets äldre syskon, som blir vittne till att det säljs. Etnografen Sheela Saravanan har intervjuat ett stort antal surrogatmammor och deras familjemedlemmar under lång tid. Samtliga barn som hon talat med vittnar om att det blivit ett stort trauma, ibland in i vuxen ålder, när det nyfödda syskonet tagits ifrån dem och sålts. Yngre barn har visat uppriktig oro för att också de skulle bli sålda.

När regeringen lät utreda frågan om surrogatmoderskap kom utredaren fram till att surrogatmoderskap inte ska vara tillåtet i Sverige och att ”kommersiella surrogatarrangemang i utlandet bör motverkas”. Det var 2016. Sedan dess har inga åtgärder vidtagits, och för varje år som går är det allt fler svenskar som betalar stora summor för ett nyfött barn från länder som Ukraina. Hur länge till ska regeringen tillåta agenturer att tjäna pengar på att förmedla kontakt mellan par i Sverige och utsatta kvinnor i Europas fattigaste länder, för försäljning av nyfödda barn? Skorna som blev ett felköp på sommarrean kan man byta – handeln med barn har betydligt allvarligare konsekvenser.

Helena D´Arcy

Print Friendly, PDF & Email
%d bloggare gillar detta: