Ny rapport om religionsutövning i Sverige

En ny rapport visar att trosutövningen i landet fortsätter att avta. Endast trettiofem procent uppger att de tror på Gud – jämfört med fyrtiosju procent för tio år sedan.

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) publicerade denna vecka, i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet, rapporten “Ett mångreligiöst Sverige i förändring”. Rapporten, som bygger på svar från sextusen sexhundra deltagare, beskriver trender och utveckling inom området religion.

En tydlig trend är att allt färre i Sveriges befolkning deltar i gudstjänster eller andra religiösa möten, ber till Gud och tror på Gud. Utvecklingen ser något olika ut från samfund till samfund, och frikyrkan sticker ut genom att vara där överlägset flest deltog i någon form av religiös verksamhet under 2019 (åttiosju procent). Motsvarande siffra för katolska kyrkan var trettioåtta procent. För Svenska kyrkan ser läget dystrare ut, och där har gudstjänstdeltagandet minskat med en fjärdedel sedan år 2000.

Samtidigt som engagemanget minskar är det alltjämt en stor majoritet av människorna i Sverige som uppger att man identifierar sig själv med en religion. Överlag praktiserar man dock inte sin tro; totalt är det endast runt fem procent av de svarande som uppger att de regelbundet deltar i en gudstjänst eller religiöst möte. Denna nivå har enligt SST varit stabil sedan flera årtionden. Det är märkbar skillnad mellan Svenska kyrkan och minoriteternas trossamfund; knappt en av tre av alla svarande uppgav att de besökte en gudstjänst eller religiöst möte en eller ett par gånger under 2019, men för Svenska kyrkan var det bara en av fyra.

Runt femton procent uppgav att de ber till Gud regelbundet. Också här sticker frikyrkan ut; sjuttioåtta procent av dem som tillhör en frikyrka ber regelbundet, jämför med trettioåtta procent av katolikerna och femton procent av dem som tillhör Svenska kyrkan.

Rapporten visar också markant skillnad mellan olika religiösa grupper när det gäller ekonomiska villkor; de som tillhör till islam, katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna tenderar att ha lägre hushållsinkomster än övriga grupper. 

(SST)

%d bloggare gillar detta: