Thorlak Thorhallsson

20 juli (festdag på Island på hans dödsdag, 23 december)

Det isländska helgonet Thorlak Thorhallson föddes 1133. Hans långa resa kan man läsa om i Biskop Thorlaks saga, där det berättas om hur han kom från enkla förhållanden, men senare kom att bli en stor förkämpe för kristen moral, både bland den isländska allmänheten, eliten och kyrkans män. 

Thorlaks föräldrar var bönder som separerade av ekonomiska skäl. De märkte tidigt hans hängivenhet för skrifterna och lät honom därför bli instruerad av en präst. Det ledde till att han redan som femtonåring vigdes till diakon och vid arton års ålder till präst.

Efter detta lämnade han Island för studier i teologi i Lincoln i England och senare i Frankrike, möjligtvis vid Sankt Victor-klostret utanför Paris, där många skandinaviska kyrkoföreträdare fick sin utbildning. Där tog han intryck av augustinregeln, något han tog med sig när han återvände till Island och grundade öns första augustinkloster. När han tio år senare valdes till biskop av det isländska Alltinget, kom han att kämpa för reformer enligt vad som tillkännages av augustinregeln.

Vågade stå upp mot de mäktiga

Han kämpade för den kristna moralen genom insatser för att stärka synen på det kristna äktenskapet, införa botgörelser för äktenskapsbrott och att upplösa ogiltiga äktenskap. Det gällde även Islands mäktigaste män. Han hade flera strider med hövdingarna, till och med en synnerligen personlig strid då den mäktige hövdingen Jón Loftsson tagit Thorlaks syster till frilla (älskarinna).

Thorlak värnade också om kyrkans självständighet från sekulära institutioner, i linje med påve Gregorius vii:s reformer. Det handlade om att den isländska kyrkans egendom inte skulle falla ur dess händer. 

Thorlak dog den 23 december 1186 och efter hans död berättas det om en stor vördnad inför honom och om flera mirakler i stort och smått. Från att sjukdomar botades och njurstenar försvann till att fiskekrokar hittades och att man fick säl- och valjaktslycka.

Fem år efter sin död blev Thorlak helgonförklarad av Alltinget, vilket var möjligt under tidig medeltid, och med tanke på hans duster med den politiska eliten kan det tyckas vara lite ironiskt.

Nationalhelgon

Från och med reformationen var det förbjudet att praktisera katolsk tro på Island, ända tills två franska präster med hjälp av franska sjömän kom till ön 1857. Men det är först i modern tid som kyrkan börjat växa. Skálholts stift finns inte längre, men 1968 bildades Reykjaviks katolska stift som idag har drygt fjorton tusen medlemmar. 1984 blev Thorlak officiellt helgonförklarad när påven Johannes Paulus II utnämnde honom till Islands nationalhelgon.

Den 20 juli är Thorlaks translationsdag eller skrinläggningsdag, den dag då hans reliker fördes till domkyrkan i Skálholt. Han har också en festdag, den 23 december, som är en högtid på Island med julgransklädning och servering av fermenterad rocka, en högtid som alla islänningar, trots femhundra år av protestantism, kallar Þorláksmessa (Thorlaksmässa).

Thorlaks hängivenhet i unga år, med få intressen utanför den andliga sfären, är något en del kristna personer med AST (autismspektrumtillstånd) känner igen sig i, även om det ska sägas att det är omöjligt att diagnosticera personer så långt i efterhand. Sedan 2017 finns en grupp (Autism Consecrated, se autismconsecrated.com) som verkar för att Thorlak ska bli skyddshelgon för personer med AST.

Mathias Matsson

Print Friendly, PDF & Email
%d bloggare gillar detta: