Utbudet av trappistöl i Belgien krymper i takt med klostren

Att antalet trappistmunkar i Belgien blir allt färre börjar få betydelse för produktionen av landets populära trappistöl. När den siste munken nyligen lämnade klostret Achel förlorade samtidigt det lokala bryggeriet rätten att sälja sitt öl som äkta trappistöl.

Bestämmelserna för vad som får kallas trappistöl är strikta: bryggeriet ska ligga i intill ett kloster, inkomsterna ska gå till klostret eller till ett välgörande ändamål, produktionen får inte vara större än att den genererar den inkomst som behövs för klostret och den ska överses av en trappistmunk. Det är den sista regeln som lett till problem för trappistölet från Achel; efter att den siste kvarvarande munken som var över åttio år lämnat klostret, får bryggeriet märka om sina flaskor. Ölet, med en alkoholhalt på över nio procent, kommer fortfarande att bryggas i Achel, men får inte längre ha ordet trappist på etiketten.

Nyvaket intresse

Det var 1997 som trappistbryggerierna i Belgien, Tyskland och Nederländerna enades om de formella kraven för öl med bokstäverna ATP (autentisk trappistprodukt) på etiketten. Klostret Achel har hittills varit ett av sex trappistbryggerier i Belgien. Totalt finns nu tretton runt om i världen, varav runt hälften öppnat de senaste åren i bland annat Österrike, Italien, USA och Storbritannien, allt eftersom efterfrågan vuxit.

Antalet trappistmunkar, en gren av benediktinerna, i Belgien är i dag hälften av vad det var för tjugo år sedan, och endast vid ett av de fem kvarvarande bryggerierna – Westvleteren – är det munkarna själva som brygger. Vid de andra har munkarna endast den formella översynen. Men läget inte helt nattsvart, berättar abboten i Westmalle, Nathanaël Koninkx, för brittiska tidskriften The Tablet.

– Vi är i Guds händer. När det slutar, så slutar det. Men det blir inte i morgon; vår yngste munk är i trettioårsåldern, så vi varar ett tag till.

(The Tablet)

Print Friendly, PDF & Email
%d bloggare gillar detta: