Vem är värd att influeras av?

Antalet influerare verkar aldrig sluta växa. Från början – i sociala mediers barndom – rörde det sig oftast om unga kvinnor, som hade som mål att maximera antalet följare och därmed kunna tjäna pengar på reklam och kommersiella samarbeten. Sedan en tid tillbaka verkar allt fler definiera sig som – eller ha ambitionen att bli – influerare, det vill säga någon, som på grund av sin stora följarskara, har inflytande på en stor grupp människor och framför allt på deras konsumtionsbeslut.

Oldfluencers har också börjat dyka upp, influerare modell äldre. Även riksdagens talman – det högsta ämbete man kan väljas till i Sverige – verkar ha ambitioner mot influerar-hållet. Inte bara är vår talman aktiv med inlägg på plattformen Instagram om vad han gör, vem han träffar eller vad han har på sig; han har även betalat en ansenlig summa för att sprida sina inlägg till fler, för att på så sätt kunna få fler följare (Svenska Dagbladet 1/12 2021).

Var går gränsen för denna ökande exploatering av det ytliga? Är det av värde att få veta att rikets talman tycker det är roligt att handla frukost iklädd frack efter en statsbankett? Är det sunt att dela och sprida stora delar av vad man gör, så fort det skett? Och är det vettigt av vuxna människor att mäta framgång i antalet följare på olika sociala medie-plattformar?

Kontrasten kunde knappast vara större mellan nutidens influerare och kyrkans många helgon, som tiderna igenom påverkat människor både nära och längre bort i tid och rum. Men inte bara helgonen – både de som blivit officiellt utnämnda och de som verkat i det tysta och i dag är helt bortglömda – har genom historien åstadkommit långt mer än de största influerare. Samma sak gäller för de många i vår omgivning som trofast verkar i sin vardag ibland oss. Ingen skulle komma på tanken att kalla dem influerare, men det är just vad de är i många fall. Somliga har vi förmånen att kunna berätta om i Katolskt magasin, men långt de flesta verkar i det tysta, följer sin kallelse, gör det bästa av sina förutsättningar och bidrar med just sina gåvor till en lite bättre värld genom att påverka sin reella omgivning, i stället för – som influerare – att vända sig till tusentals följare, som i nästa sekund skrollar vidare till nästa budskap.

Födelsedagen för tidernas utan tvekan största influerare är snart här, och det verkar som om vi troende har en viktig och stor uppgift i att hjälpa vår omgivning att komma ihåg vad det egentligen är som firas. I en ny undersökning i Sverige, Danmark och Norge av företaget YouGov, på uppdrag av PresentBolaget, utmärker sig svenskarna genom sin sekulära inställning till julen (Dagen 6/12 2021). Tre tusen deltagare tillfrågades vilken roll religion spelar i deras julfirande. I Sverige svarade 57 procent ”ingen alls”, jämfört med 40 procent i Norge och 38 procent i Danmark. Samtidigt visar undersökningen att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul, som Sveriges Television sänt på julafton sedan 1960, är den mest utbredda jultraditionen i Sverige: 77 procent av de svenskar som svarade valde det alternativet som den viktigaste jultraditionen.

Att tre av fem uppger att religion inte spelar någon roll för deras julfirande, medan fyra av fem uppger att den viktigaste traditionen i julfirandet är en timmes tecknad film på tv, visar att vi har att göra när det gäller evangelisation. Det är en märklig paradox: budskapet från tidernas mest inflytelserikaste influerare når inte ut utan vår hjälp.

Helena D’Arcy
chefredaktör

%d bloggare gillar detta: