Påvens egen bondgård

Ekologisk produktion. Den påvliga bondgården, Fattoria delle ville pontificie, är belägen i Castel Gandolfo, strax utanför Rom. (Foto: skärmbild YouTube)

Man kan kalla påven för fader, herde, monark, biskop och tjänare, men även bonde. Strax utanför Rom ligger påvens bondgård, bredvid sommarresidenset i Castel Gandolfo. Det är visserligen inte påven själv som drar på sig stövlarna på morgonen, men som allt i Vatikanen har han yttersta ansvar över organisationen även där.

I samband med Lateranfördraget 1929 blev i stort sett hela påvens tidigare territorium italienskt, och endast Vatikanstatens fyrtiofyra hektar och de påvliga villornas femtiofem hektar i Castel Gandolfo fann sig inom Vatikanstatens domän. Då köpte påven Pius XI ytterligare tjugofem hektar odlingsmark i anslutning till residenset i den lilla byn utanför Rom, och det var där påvens bondgård byggdes.

Bondgården, Fattoria delle ville pontificie, drivs nu ekologiskt av femtiofyra anställda. Det finns ettusentrehundra olivträd, och bland dem står träden som kung Hussein av Jordanien gav påven Paulus vi i gåva när han besökte Heliga landet 1964. Fruktträdgården ger aprikoser, körsbär, fikon, kiwi, persikor och apelsiner. Ett femtiotal kor producerar åttahundra liter mjölk om dagen och förser Vatikanen med mjölk, ost och yoghurt. Hönshuset rymmer femhundra frigående höns som ger ägg, och dessutom föder man upp kaniner och kycklingar.

Att odla sin trädgård blir alltmer eftertraktat, i sökandet efter en mer hållbar livsstil. Efter påve Franciskus miljöencyklika Laudato sí eftersträvar bondgården att följa de kriterier påven understryker i encyklikan.

Sedan några år producerar man även honung från de trettiofem bikuporna Franciskus har fått i gåva. Det blir kastanjehonung och millefiori – tusen blommor – när fruktträden står i blom.

Ekologiskt jordbruk har blivit vanligare i Italien, och påven har fått hjälp, tack vare ett samarbete med det italienska jordbruksförbundet Coldiretti. Dessutom odlas trebbianodruvor för vitt vin och cesanese för rött. I trädgårdslandet växer potatis, aubergine, kikärtor och tomater, och man har med avsikt valt utrotningshotade arter.

När man handlar i Vatikanens mataffär hittar man produkterna från påvens bondgård på särskilda hyllor. De är enklare paketerade, som när man handlar från en gårdsbutik, och till lägre priser.

Men all mjölk hamnar inte på mataffärens hyllor. Påvarna har sedan länge även skänkt mat producerat på bondgården till nödlidande. Under Andra världskriget sände Pius XII regelbundet iväg syster Pascalina Lehnert, ansvarig för påvens hushåll, till de kloster i Rom som gömde judar och försåg dem med förnödenheter. Hon körde själv en liten skåpbil. Och Vatikanen skickade femtio lastbilar med mat till Norditalien under kriget.

Sedan början av pandemin har påvens solidaritetsinitiativ i Rom utvecklats och klockan sju varje dag finns det tvåhundra liter mjölk som fattiga kan hämta på påvens välgörenhetsavdelning. Kardinal Krajewski, som ansvarar för påvens allmosor, säger att påven ber om enkla, konkreta solidaritetsgester.

En del av mjölken har även gått till att måla om 1400-talspalatset Belvedere, som tillhör Vatikanmuseerna. ”Det är ett gammalt recept som har visat sig varaktigare än moderna syntetiska färger”, förklarar museernas chef Barbara Jatta. Mjölken blandas med kalk och naturliga pigment, i strävan efter att tillämpa metoder som inte är aggressiva vare sig mot miljön eller arbetarna.

Påven ber inte bara om att sluta fred på jorden, utan även om att sluta fred med jorden.

Charlotta Smeds
redaktionschef Vatican News