Ringens återkomst – texter om Tolkien

Maja Hagerman m.fl., Norstedts, 2023

Den brittiska allmänheten ansåg vid en omröstning år 2003 att tidernas bästa bok var J. R. R. Tolkiens The Lord of the Rings. I Sverige tycks intresset inte mindre. Det enda översättningsarbete som det senaste halvseklet rönt samma uppmärksamhet som de olika Tolkien-översättningarna är Bibel 2000.

I Ringens återkomst berättar sju svenska Tolkien-läsare om hur de upplevt Tolkiens liv och författarskap. Jerry Määttä ser hans skrivande som en psykotisk reaktion på upplevelserna i skyttegravarna i Somme. Maja Hagerman pekar på hur man lagt beslag på Tolkien utifrån egna (politiska) värderingar. Insatta Judith Kiros är den mest originella skribenten. Som när hon redogör för hur ”Théoden” förhåller sig till ”Tûrac”: ”Varsågoda, det lär ju bli en användbar trivia på en pubquiz.”

John Sjögren uppbygger i ”Evangeliet enligt Tolkien” (se också recensionen av hans Jordens sång: Essäer om Tolkiens tankevärld i Km 8/2023). Nathan Hamelbergs ”Musikens Arda” har jag läst flera gånger – och njutit. Inger Edelfeldt berättar om hur det var att – utifrån egen spegelbild – ge bild åt den utmärglade Gollum. Finn Zetterholm minns ”Hompen – mitt första läsäventyr”.

På det hela taget fascinerande texter. Den som läst något av allt Tolkien skrev – merparten gavs ut först efter hans död 1973 – kan glädja sig åt nya infallsvinklar. Den som bara mött honom via Peter Jacksons filmatiseringar av Sagan om ringen (Ringarnas herre i Erik Anderssons och Lotta Olssons nyöversättning) må plocka fram någon av böckerna. Långsam läsning rekommenderas, även av de 73 sånger som hjälper oss att bättre förstå ”förhistorien”. De får minimal plats i filmerna.

Jag undrar förstås varför inte Tolkien-forskaren/översättaren Anders Beregond Stenström ombetts medverka i Ringens återkomst. Blev han tillfrågad och sa nej?

Margareta Murray-Nyman